"Att stoppa all exploatering av jordbruksmark i Linköping är inte möjligt", säger Stefan Erikson (M).
I Linköpings översiktsplan från 2010 är cirka 1 600 hektar utpekade för framtida bebyggelse. Överenskommelsen mellan de fyra partierna innebär att cirka 170 av de hektaren kommer att strykas när det är dags att förnya planen.
De områden som inte längre är aktuella att bygga på är 70 hektar i Jägarvallen, 65 hektar öster om Tallboda, 25 vid Lambohovs säteri, 10 väster om Stjärnorpsvägen i norra Berg samt 4 hektar norr om Motala ström i Ljungsbro.
– Det här visar att vi ändrat inriktning och att vi har ett politiskt ledarskap som är ansvarsfullt och värnar åkermarken, kommenterar kommunalrådet Stefan Erikson (M), som presenterade överenskommelsen tillsammans med Cecilia Helber (LL) och Liselotte Fager (KD).
Kommunen planerar fortfarande för ett stort industriområde på Distorps åkrar och bostäder på jordbruksmark i bland annat Ekängen och Linghem. Kan man då säga att ni värnar åkermarken?
– Vi måste kunna ha två frågor i huvudet samtidigt. Vi värnar åkermarken, men vi värnar också näringslivet och Linköpings tillväxt. Linköping är en attraktiv kommun dit många vill flytta och befolkningen ökar för varje år. Samtidigt ligger Linköping mitt på östgötaslätten, det innebär en målkonflikt som vi måste hantera. Miljöpartiet har sagt att företagen kan bygga i Norrköping i stället, men jag tänker inte som företrädare för Linköping stå och säga att nej, vi välkomnar inga fler företag hit, säger Stefan Erikson.
Ett par av de utpekade områdena hade med stor säkerhet förblivit obebyggda även utan den nya överenskommelsen. Vid Motala ström har rasrisken bedömts som för stor för att tillåta nya hus. Området i Jägarvallen ägs av Fortifikationsverket som inte lär vara intresserat av någon nybyggnation nära Malmen.
– Vi har börjat med de lägst hängande frukterna. Men arbetet fortsätter och vi hoppas kunna undanta ytterligare åkermark i arbetet med översiktsplanen, säger Liselotte Fager (KD).
Linköping var enligt Jordbruksverket den kommun som 2011–2020 bebyggde mest åkermark i Sverige, 204 hektar. Allt talar för att Linköping behåller den positionen när myndigheten summerar perioden 2021–2030.
Industriområdet som planeras på Distorp är 160 hektar stort (hela detaljplanen är på 240 hektar, då ingår även bland annat vägar och dagvattendammar). Andra stora byggplaner på jordbruksmark berör bland annat bostäder på 90 hektar i Ekängen, 55 hektar industriområde i Hackefors och 33 hektar bostäder med mera i Linghem.
Gunnar Gustafsson (MP) är en av de hårdaste kritikerna mot kommunens exploatering av jordbruksmark.
– Räknar vi in Ostlänken rör det sig om närmare 500 hektar jordbruksmark som kommer att förstöras under mandatperioden. Det är helt oöverträffat i historien. Att i det läget säga att de värnar åkermarken – det är falskt, säger han.
Allt detta kommer ju inte att byggas under den här mandatperioden?
– Nej, men det är detaljplaner som antagits eller påbörjats under mandatperioden. När man väl gjort en detaljplan är det väldigt svårt att ändra sig. En översiktsplan är ritad i sand och kan göras om, men en detaljplan är ristad i hälleberget, säger Gustafsson.
Men du var själv med om att rösta igenom detaljplanen på åkermark i Linghem?
– Ja. Jag hade gärna sett att man inte byggde ett så stort villaområde där. Men hade den detaljplanen stoppats skulle det inte ha blivit en ny infart i Linghem och den behövs verkligen.
"Närmare 500 hektar jordbruksmark kommer att förstöras under mandatperioden. Det är helt oöverträffat i historien", säger Gunnar Gustafsson (MP).