"Tja, det står 80 år i pappren i alla fall", säger Ann-Louise Schäfer och skrattar. Som ingenting far hon upp och ner på stegen i butiken.
– Blir det bra här? ropar Ann-Louise högt upp från en stege och krokar fast en nyinkommen lampa i taket.
Hon kilar upp och ner som ingenting och ser med vana ögon var lamporna gör sig bäst.
– Tja, det står 80 i passet i alla fall, säger hon och skrattar. Men en del av kunderna gillar inte att jag klättrar på stegar.
40 år är lång tid och vi tar det från början.
Ann-Louise lade grunden till sin yrkesbana redan som 13-åring när hon jobbade extra i en diversebutik i Malmslätt. Därefter blev det hotellbranschen i olika chefspositioner och därtill också jobb som bartender. Men när hotell Diplomat i Linköping stängde blev hon utan arbete, och den lediga tjänsten som butiksbiträde hos KG-lampan dök därmed upp i perfekt tajming. Och ett par år senare skulle ägaren sälja.
– Jag tvekade inte en sekund. Och det har jag aldrig ångrat, säger Ann-Louise.
Det är den sociala biten hon gillar med yrket.
– Vi har många stamkunder förstås. Och många kommer långväga ifrån. De beskriver hur det ser ut i deras hem och visar bilder och så kommer vi med förslag på lampor. Det känns fint när de blir tacksamma.
Då och då, oftast på eftermiddagarna, har Susanne och Ann-Louise Schäfer besökare i butiken som inte visar sig fysiskt. – Det är konstigt för mamma och jag hör stegen väldigt tydligt, trots att vi oftast är på olika platser. Vi påverkar alltså inte varandra, säger Susanne.
Sedan 35 år tillbaka jobbar Ann-Louises dotter Susanne Schäfer i butiken.
– Jag var en globetrotter när jag var yngre och det passade bra att jobba extra hos mamma när jag var hemma. När jag väl slutade resa och bildade familj föll det sig naturligt att fortsätta, säger Susanne.
Hon visar runt i butiken. Det är som att gå på upptäcktsfärd. Tiffany, Stig Lindberg, kristallkronor i mängder. En lampa är omslingrad av en kobra, ur en annan tittar en kanin fram. Det är fönsterlampor, golvlampor, bordslampor, sänglampor, taklampor och en väldig massa skärmar i en nästan oöverskådlig blandning.
"Stig Lindbergs lampor blir man glad av", säger Susanne Schäfer.
Susanne beskriver butikens stil som klassisk med nostalgi och kuriosa med en modern touch.
Som en godisbutik för inredningsintresserade.
Hon skrattar.
– Det var en kund som gav oss den beskrivningen en gång, och den är inte så dum.
Men att bedriva nischad handel är tufft i dag och konkurrensen från större möbel- och inredningsbutiker är stor.
– Ändå är jag säker på att just familjeägda butiker klarar sig bra. Vi lägger ner ett enormt engagemang och mycket känsla i det vi gör och det känner nog kunderna.
Det är den sociala biten som Ann-Louise Schäfer gillar bäst med sina yrkesval genom åren. KG-lampan har hon ägt i 40 år och stamkunderna är många.
Något för den djurintresserade?
Ann-Louise Schäfer hänger ytterligare en nyinkommen lampa i taket i butiken.
Återväxten i kundkretsen då? Jo, den är förvånansvärt bra enligt Susanne.
– De yngre generationerna hittar hit allt mer. De är miljö- och kvalitetsmedvetna och vill köpa svensktillverkade produkter. Det har blivit en ny kick för oss.
Nytillkomna kunder i all ära. Men det tycks också komma besökare som är väldigt, väldigt gamla.
– De kommer oftast sent på eftermiddagen och går med bestämda, tydliga steg. Mamma och jag brukar reagera samtidigt även om vi är på olika platser i butiken och gå för att möta kunden, men det är aldrig någon där.
"Tja, det står 80 år i pappren i alla fall", säger Ann-Louise Schäfer och skrattar. Som ingenting far hon upp och ner på stegen i butiken.
En genomtänkt blandning av olika stilar. Den stora Tiffany-lampan till exempel, kräver ordentlig takhöjd för att komma till sin rätt.
KG-lampan ligger i Malmslätt, i den gamla stationsbyggnaden. Här tycks såväl nya som mycket gamla kunder trivas.
Läskigt kan tänkas, men Ann-Louise och Susanne ser det snarare som trevligt och lite spännande.
– Vi har inte funderat på vem det skulle kunna vara. Huset är ju en gammal tågstation från början och det är förstås många som både jobbat och klivit av och på tågen här. Det är väl gamla energier som finns kvar och tassar runt.
– Kan vi lysa upp tillvaron även för dem, ja då känns det bara lite extra bra.