Det är den nya Lejonpannan som gör att behovet av bränsle ökat. Samtidigt ligger stora delar av Europa långt efter när det gäller att använda sopor som bränsle så det råder ingen brist på råvara.
Fortfarande läggs brännbara sopor på tippen i många länder.
– Just Storbritannien har straffat dem som lägger brännbart avfall på deponi, det kostar väldigt mycket. Därför blir det lönsamt för dem att exportera till oss. Dessutom är det bra kvalitet, konstaterar Fredrik Remneblad, marknadsdirektör på Tekniska Verken.
Priset på sopor har ökat något de senaste fem åren – och i det här fallet handlar priset om vad Tekniska Verken får betalt. De får ungefär 450 kronor per ton sopor som de eldar upp. För fem år sedan var priset runt 350 kronor och för tio år sen kunde den som tog emot sopor få 600 kronor per ton.
De sopor som Tekniska Verken använder ska inte innehålla ren plast som går att materialåtervinna. Det får heller inte innehålla glas och sådant som inte brinner. Bränslet som eldas består till största delen av papper, textil och möjligen en liten mängd plast.
Mile Elez som är teknisk direktör på Tekniska Verken konstaterar att det sannolikt dröjer innan övriga Europa får ordning på sin sophantering.
– Det har tillkommit nya pannor både i Sverige och Tyskland, men det märks inte. Sverige importerar en promille av allt som läggs på deponi i Europa. Det finns så mycket avfall så Europa drunknar i det. Ingen har löst avfallsproblemet, säger han.
Lejonpannan kan bränna 230 000 ton avfall per år.