– I vårt jobb är det inget problem att arbeta dygn. Det låter väldigt långt, men vi har ju möjligheten till återhämtning.
Så förklarar brandmannen och fackrepresentanten Stefan Taube läget för sig själv och sina kollegor inom kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG) när vi träffar dem på Kallerstads brandstation i Linköping. Tillsammans står de enade mot vad de ser som en potentiellt förödande förändring av schemat. Det hela bottnar i ett EU-direktiv som förordar elva timmars dygnsvila.
För att helt förstå det krävs dock lite bakgrundsinfo.
I dagsläget jobbar brandmännen på heltidsstationerna inom RTÖG helg varannan vecka, med ett dygnspass per sådan helg. Från juni till augusti har man dygnspass även utöver helgerna. Enligt Stefan Taube har de anställda inom RTÖG byggt upp sin vardag kring de här dygnspassen, som också medför mer sammanhängande ledighet övriga dagar.
– Det kanske till och med är så att man valt räddningstjänsten just för att man vill ha den här typen av schemaläggningar, för att man vill ha ett friare liv. Man kanske vill vara hemma mer med sina barn eller bara vara ledig mer i veckorna.
Samtidigt säger det omtalade EU-direktivet att anställda måste vila minst elva timmar i sträck per dygn. Innebär inte det en krock med scheman som innehåller dygnspass? Det är här det blir lite klurigt – man får nämligen göra undantag från regeln om elva timmars vila.
Exakt hur de undantagen ska se ut kan dock skilja sig mellan olika EU-länder, eftersom det är upp till varje enskilt land att anpassa sina nationella regelverk efter direktivet. I Sverige har fackförbund och arbetsgivarorganisationer kommit överens om ett kollektivavtal som tar hänsyn till kraven från EU, men där undantag för räddningstjänsten finns med.
Med det här avtalet som grund håller man nu på att ta fram nya scheman på lokal nivå inom RTÖG. Hittills är brandmännen inte imponerade över ledningens förslag.
– Vår arbetsgivare kom först med ett förslag som innebar att vi skulle jobba tre av fyra helger. Det är överhuvudtaget inte möjligt att arbeta så och behålla ett bra liv utanför arbetet om man har familj, säger Markus Berggården, brandman och facklig representant.
Även om RTÖG:s ledning backat från just det förslaget menar Markus Berggården att en försämring av schemat är att vänta, trots undantagen från EU-direktivet som finns i det nya kollektivavtalet. Undantagen tillåter nämligen inte de dygnspass som man inom räddningstjänsten haft länge och är vana vid. Gränsen är nu istället satt till max 20 timmars arbete per dygn.
Följderna blir flera. Dels kommer det att innebära fler pass på sommaren då man vanligtvis jobbar mer dygn, vilket i sin tur minskar chanserna att få gemensam semester med sin familj. Har man barn i förskoleålder kan det betyda att man bara kan få semester ihop med sin partner en gång vart tredje år. Dels får brandmännen svårt att byta pass och täcka upp för varandra vid behov. Dessutom kommer ett nytt schema att innebära fler helgpass.
– Min fru som jobbar dagtid har ju massor att göra, men hon får ingen vila alls för att jag inte finns gripbar då. Jag ser det som en nedåtgående spiral att jag antingen går in i väggen för att jag är på jobbet och mår piss över att jag inte kan hjälpa till hemma, eller så går min fru in i väggen för att hon inte får någon återhämtning när vi jobbar fler helgpass, säger Stefan Taube.
Förhoppningen är nu att RTÖG ska söka dispens från de nya reglerna. Det skulle innebära att man i ett år kan köra vidare på sitt gamla schema med dygnspass. Under tiden ska ett nytt kollektivavtal förhandlas fram, och med lite tur hoppas de östgötska brandmännen att ett sådant avtal kan innehålla nya undantag som möjliggör 24-timmarspass igen. Blir det inte så ser de en våg av uppsägningar framför sig.
– Jag skulle absolut inte bli förvånad om vi tappar en tredjedel av alla heltidsbrandmän. Och det är de erfarna och fullutbildade som slutar, säger Markus Berggården och tillägger att det redan nu är ett 20-tal heltidstjänster vakanta av totalt runt 120 tjänster inom RTÖG.
Vad som händer om så många brandmän försvinner är svårt att överblicka. I ett första steg befarar fackrepresentanterna att viss spetskompetens, som dykning, kommer att försvinna. Blir det riktigt illa kan en hel station tvingas stänga.
RTÖG:s förbundsdirektör Ulf Lago medger att det finns en oro även från ledningen för att personal ska sluta.
– Det finns en gemensam oro som många har, och därför vill vi inom de ramar som finns göra så bra schema som det bara går.
Ulf Lago sitter i Sobonas bolagsstyrelse, ett dotterbolag till en av de arbetsgivarorganisationer som står bakom det nya kollektivavtalet. Huruvida det skulle ses som ett nederlag för Sobona om flera räddningstjänster i Sverige söker dispens från det avtal man förhandlat fram kan han inte kommentera.
– I och med att min post i Sobona inte alls har med dispens eller kollektivavtal att göra så bör jag nog inte svara på det.
Att han sitter i bolagsstyrelsen påverkar dock inte ledningens bedömning vad gäller ansökan om dispens, menar han.
– Vi är mitt uppe i en process där vi inte uteslutit nånting. Kommer vi fram till att vi har behov av att söka dispens så gör ju vi det.
Hur ser du på lösningen att söka dispens för att lugna läget, och försöka få till ett nytt kollektivavtal som möjliggör dygnspass?
– Ska man söka dispens så ska det vara välgrundade verksamhetsbehov. Har vi väl grundade behov skickar vi in en dispensansökan.
Många brandmän menar ju att det finns välgrundade behov, och att det exempelvis blir svårt att få ihop vardagen med det senaste förslaget på schema.
– Absolut, och därför har vi lyssnat på de synpunkterna, och kommer med ett nytt schemaförslag inom kort som man får ta ställning till. Men avtalet som det ser ut nu ger ju en spelplan och det är inom den spelplanen vi får försöka handla, och där finns ju givetvis också frågan om dispens.
I slutändan är det den politiskt tillsatta direktionen i RTÖG som fattar beslut om att söka dispens. De nya reglerna om 20-timmarspass inom räddningstjänsten börjar gälla den 1 februari 2024.