En grupp forskare undersökte överlevnaden för över 27 000 patienter med diagnosen malignt melanom mellan åren 1990 och 2007.
Patienternas hälsostatus sattes sedan i relation till deras respektive utbildningsnivå – grundskola, gymnasium eller högskola.
Slutsatsen från de ansvariga forskarna vid Karolinska institutet och Linköpings universitet är klar. John Carstensen är statistiker och professor i Hälsa och samhälle vid universitet och konstaterar:
– Bland patienter med låg utbildning hade en påtagligt högre andel en mer långt gången sjukdom när diagnosen ställdes. Till stor del kan det vara en kunskapsfråga och man väljer ju oftast själv att låta undersöka sina fläckar.
Jag antar att det inte beror på att lågutbildade är dumma i huvudet utan att det är en klassfråga i ett ojämlikt samhälle?
– Som statistiker är jag själv förvånad över skillnaden. Undersökningen är ett första steg där vi konstaterar att så här ser det ut i relation till utbildningsnivån och då ser vi också att det är ett problem.
– Resultatet visar att vi har kvar en ojämlikhet i Sverige. Kanske har också högutbildade ett försprång, en större vana att hitta och ta till sig information, ett bättre kontaktnät och lättare att så att säga ta sig fram.
Ni akademiker pratar om ”socioekonomiska skillnader”. Vad lägger du för innehåll i begreppet?
– Som forskare är man ibland lite diffus och arbetar med vida begrepp där man stoppar in olika faktorer i sin undersökning. Här har vi en stor mängd registerdata som vi kopplade till just utbildningsnivån, konstaterar John Carstensen.
I analysen kontrollerades också faktorer som man vet påverkar prognosen, exempelvis tumörens egenskaper och placering samt personens kön. Även livsstilsfaktorer och olika tillgänglighet till sjukvård påverkar forskarteamets slutsatser.
De har använt data från det världsunika nationella kvalitetsregistret för maligna melanom som finns på Universitetssjukhuset i Linköping.
Vad kan man göra åt problemet med klyftorna?
– Sjukvården och de som arbetar med sjukdomen bör fundera igenom sin strategi där det bland annat gäller att få personer med fläckar att komma till läkare snabbare än nu. Man måste vända sig till rätt grupp. Kanske med kampanjer och en mer effektiv information, anser John Carstensen.
Malignt melanom är den mest aggressiva formen av hudcancer. Sjukdomen är en av de snabbaste ökande cancerformerna och utgör ett allt större hälsoproblem.
Den kan botas om tumören opereras bort innan cancercellerna har hunnit sprida sig till andra delar av kroppen. En tidig upptäckt är livsavgörande.
* För tunna melanom som upptäcks tidigt är långtidsöverlevnaden i Sverige över 90 procent.
* För patienter vars melanom redan spritt sig när de upptäcks är prognosen mycket sämre.
Med koppling till utbildningsnivån visar studien att risken att dö i sjukdomen var större hos kvinnor och yngre personer, men männen har totalt sett sämre chanser än kvinnorna.