Borgarhemmet erbjöd plats åt "orkeslösa och sjuka"

Fastigheten i hörnet Nygatan och Apotekaregatan stod färdig i oktober 1913. Den kallades ursprungligen för Borgarhemmet. Byggnadens tillkomsthistoria är berättelsen om hur privata initiativ var grunden för äldreomsorgen innan kommunerna tog över ansvaret för den.

Linköpings Fabriks- och hantverksförening färdigställde hösten 1913 det så kallade Borgarhemmet. Det inrymde bostäder för föreningens äldre hantverkare och deras änkor. I hörnet mot Trädgårdsgatan öppnades café Bellevue.

Linköpings Fabriks- och hantverksförening färdigställde hösten 1913 det så kallade Borgarhemmet. Det inrymde bostäder för föreningens äldre hantverkare och deras änkor. I hörnet mot Trädgårdsgatan öppnades café Bellevue.

Foto: Bild Linköping

Linköping2024-05-11 14:00

Vår stad

År 1865 bildades Linköpings Fabriks- och hantverksförening. En av föreningens huvuduppgifter var att utgöra de yrkesverksammas organisation ”för yrkenas förkovran”. En annan uppgift var att upprätta ett socialt skyddsnät såväl för äldre medlemmar som för bortgångna medlemmars familjer.

Bokbindare C A Pettersson föreslog 1890 att föreningen skulle uppföra ett hus för sina gamla medlemmar. Förslaget vann inget gehör. Bättre gick det när målarmästaren August Andrén åtta år senare på nytt förde fram förslaget att bygga ett borgarhem ”där gamla orkeslösa, sjuka och medellösa föreningsmedlemmar kunna i ålderns dagar erhålla fri bostad”. Andrén var outtröttlig och uppfinningsrik vid insamlandet av medel.

År 1908 tillträdde snickaren Pehr Sandberg som ny ordförande i Fabriks- och hantverksföreningen. Under hans ledning tog planerna på Borgarhemmet fastare form. Föreningen fick tomten i hörnet Nygatan och Apotekaregatan i gåva av staden och köpte den angränsande tomten invid Nygatan.

Ritningarna till den nya byggnadens fasader utfördes av arkitekten Theodor Wåhlin från Lund, som något år tidigare ritat Frimurarehotellet. Den i Linköping verksamme byggmästaren Nils Meijer kom att bearbeta ritningarna något samt svara för planlösningarna.

Föreningen utsåg byggmästaren Erik Andersson till entreprenör. Hans anbud var på 160 000 kronor. I januari månad 1913 inmurades en plåtlåda i byggnadens grund. I lådan finns diverse handlingar, mynt och foton på byggnadsplatsen före arbetets påbörjande.

Inflyttningen i Borgarhemmet skedde i oktober 1913. Bland de första att flytta in var målarmästaren August Andrén och snickarmästaren C A Rosén. Även en rad änkor kom att bo i huset.

I byggnaden fanns ursprungligen fyra affärslokaler. I hörnan med Nygatan öppnades Svenska Smöraffären omgiven av Hilma Erikssons Modeaffär och Hilda Nilssons Broderiaffär. I hörnan mot Trädgårdsgatan öppnades Café Bellevue, som drevs av G A Gustavsson. 

Den ståtliga invigningen ägde rum söndagen den 21 december 1913, i närvaro såväl av biskopen som av borgmästaren. 

Linköpings kommun köpte fastigheten 1965. Tanken bakom Borgarhemmet hade blivit passé. Det allmänna tog ansvaret för omsorgen om de äldre genom folkpension och olika former av äldreboende. År 1980 köpte och rustade HSB fastigheten.

Detta är skrivet på önskan av Irene Johansson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!