Niklas Borg, inte bara kommunalråd och andre vice ordförande i kommunstyrelsen. Han är också ordförande för Moderaterna i Östergötland och nu är han kritisk till den egna regeringens skattepolitik.
Regeringen pausar den automatiska höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt – och stoppar därmed skattesänkningar för de mest välavlönade. Det meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare i veckan.
Niklas Borg är kommunalråd och kommunstyrelsens andre vice ordförande, men också ledare för Moderaterna i Östergötland. Han är kritisk mot sin egen regering.
– Det är oroande att man väljer att frångå praxisen om indexuppräkningen som gäller statlig inkomstskatt.
Han ser en risk att regeringens agerande kan upprepas av andra kommande regeringar. Det tror han skulle skada många människors incitament att skaffa sig en lång och dyr utbildning.
– Blir det mindre attraktivt att jobba med sådana yrken så går det ut över både Sveriges utveckling och konkurrenskraft.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ville i en intervju i SVT inte kalla den borttagna indexuppräkningen för en skattehöjning. Men det gör Niklas Borg.
– Det här att indexreglera brytpunkten är ingen skattesänkning, det är en anpassning till den inflationstakt vi har. Nu väljer man att pausa den och det blir i praktiken en skattehöjning för grupperna som påverkas.
Men gruppen har också höga inkomster, eller hur?
– Fler samhällsbärande yrkesgrupper, som lärare och sjuksköterskor, börjar nå gränsen. En utebliven uppräkning slår bredare mot fler yrkesgrupper än jag tror att folk tänker på.
Även om Niklas Borg är irriterad över beslutet om indexuppregleringen, så är han nöjd med sänkt skatt för pensionärer och det jobbskatteavdrag som gynnar låg- och medelinkomsttagare.
– Det här gör skillnad för låg- och medelinkomsttagare och det gör det mer lönsamt att arbeta, och det tycker jag givetvis är jättebra.
Regeringen pausar tillfälligt den indexuppräknade gränsen för statlig skatt och "sparar" på det sättet cirka 12 miljarder. Varav 11 satsas på ett jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare.
Kostnaden för det jobbskatteavdraget beräknas till cirka 11 miljarder, samtidigt som vinsten för den uteblivna indexuppräkningen beräknas landa på 12 miljarder.
– Min gissning är väl att man förhandlar i regeringsunderlaget och nu finansierar jobbskatteavdraget genom att inte göra indexuppräkningen, säger han.
Är det inte rimligt att göra den här fördelningen, att det ena betalar för det andra?
– Jag hade önskat att man kunde göra andra prioriteringar i statsbudgeten.
Har du några förslag där?
– Nej, det tänker jag inte ta här. Men mitt parti har tydligt sagt, inför valet förra året, att en moderatledd regering inte ska höja några skatter och nu görs detta. Detta handlar om trovärdighet.