Den ovanligt torra och varma sommaren gör att spannmålsskörden ser ut att bli både tidigare och mindre än vanligt på många håll i Östergötland. Framförallt är det vårsådden som påverkas mest av torkan. Men samtidigt som uppmaningar om att köpa svenskt kött och allehanda insatser görs för att hitta foder till kött- och mjölkproducenterna så går det att göra så kallat helsädesensilage av det som skulle bli spannmål.
– En kan ensilera spannmålen idag om det ser ut att bli en dålig skörd. De som har kontrakt med Lantmännen och andra aktörer har svårt att göra det – eller det är helt omöjligt kan man nog säga – för har man kontrakt på spannmålen så måste man ju sälja dit. Sen är det några aktörer som håller på att justera ner kontrakten i år så att det inte blir några sanktioner, förklarar Jeanette Blackert, ledamot i LRF och lantbrukare med gård strax utanför Skänninge.
En av de lantbrukarna som är inlåsta i ett så kallat spannmålskontrakt är Göran Andersson i Bökestad utanför Linköping. Han skulle kunna göra ensilage av en del av vårsådden.
– Höstsådden kommer ge runt 70 – 80 procent av normalskörden för att våra lerjordar här verkar hålla fukten ganska bra. Vårsådden kommer däremot bara ge 50 procent av vad den brukar, säger Göran Andersson.
Men kontraktet gör att han inte vågar avsätta någon del av spannmålsskörden till ensilage.
Kontrakten är lite olika utformade men innebär att lantbrukaren redan sålt den förväntade skörden till ett visst pris och måste leverera en viss mängd spannmål. Levererar de inte får de betala tillbaka till dagspris – och priset har gått upp de senaste två månaderna då Sverige inte ensamt förväntas drabbas av dåliga skördar – plus att de eventuellt får betala en extra avgift, beroende på hur kontraktet är utformat.
Lantmännen, som ägs av lantbrukarna själva, har kommit med vissa eftergifter i sina kontrakt. En lantbrukare kan leverera en annan gröda utan att betala den administrativa avgiften. Men att låta lantbrukarna återköpa spannmål utan kostnader för lantbrukaren är det inte tal om, i alla fall inte än.
– Vi har haft den här typen av terminshandel i över tio år, och när vi började med den sattes de här reglerna. När vi köper från en lantbrukare säljer vi det oftast samtidigt till någon av våra kunder. Då har vi ett åtagande gentemot dem, och lantbrukaren har ett åtagande gentemot oss. Att lantbrukarna kan byta från en gröda till en annan utan att betala avgiften på tio öre kilot innebär en viss lättnad. Sen får vi se framöver vad skörden ger, både vad det gäller kvalitet och kvantitet säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.
Men efter skörden är det för sent. Göran Anderson i Bökestad behöver beskedet nu om han ska kunna göra helsädesensilage av sin skörd.
– Om jag inte behöver fullfölja avtalet måste jag ha reda på det nu. Då skulle jag kunna hjälpa dem som har väldigt ont om foder samtidigt som jag slipper tröska en del arealer. Det blir mycket jag slipper, när skörden ändå blir så dålig, vilket minskar mina kostnader och då skulle jag kunna sälja det skapligt billigt.