Plast, elkablar och en hel del annat hittades i massorna.
På ett fält vid gamla Norrköpingsvägen, öster om Tallboda, har Jansson Entreprenad fyllt ut en sank svacka.
– Vi har gjort det för att kunna bygga ett nytt garage och kanske en padelhall, säger Kjell Jansson, ägare till familjeföretaget som hans farfar startade för 75 år sedan och som sönerna nu håller på att ta över.
Men kommunens miljöinspektörer hittade saker i massorna som inte borde vara där, bland annat presenningar, korrugerad plast, plastdunkar, plastsäckar, elkablar, metallburkar, vajrar, PVC-rör, metallrör, plastslangar, plastnät, bildäck, stålnät, isolering och ett trasigt bilbatteri.
Prover togs då i sju gropar. I två av dem översteg föroreningarna nivån för MKM. Förkortningen står för "mindre känslig markanvändning" och brukar vara gränsvärde när det ska byggas industrier och andra byggnader där ingen bor. I en av groparna var blyhalten så hög att det klassades som farligt avfall.
Jansson Entreprenad ålades då att ta mer prover och att forsla bort förorenade massor. 804 ton kördes bort.
– Vi sanerade för 1,5 miljoner kronor. Sedan fick vi papper från miljökontoret på att marken uppfyllde MKM och att ärendet var avslutat, berättar Kjell Jansson.
Men ärendet rullade vidare. Föroreningarna låg efter saneringen visserligen under MKM, men det finns ett annat, betydligt hårdare kriterium som heter MRR – "mindre än ringa risk". I 14 av 17 provpunkter överskreds MRR.
– Om föroreningshalterna överstiger MRR kan bolaget ha anlagt en illegal deponi. För deponitillstånd krävs en omfattande prövning och tillstånd från mark- och miljödomstolen. Bygg- och miljönämnden har ingen möjlighet att i efterhand tillåta en illegalt anlagd deponi, säger Torgny Sylvan, som handlagt ärendet på miljökontoret.
Sylvan menar att schaktgroparna som gjordes vid saneringen visade att jord dumpats på platsen och dolt stora mängder avfall.
– Saneringen var nödvändig i det akuta skedet. Saneringsrapporten visade sedan på dumpningens omfattning och låg till grund för nämndens beslut om bortforsling av hela avfallskroppen, säger han.
Den här bilden togs när miljökontoret gjorde en inspektion på fältet med de dumpade massorna.
Torgny Sylvan menar att kommunen omöjligen kan låta massorna ligga kvar. Miljökontoret har anmält företaget till miljöåklagare och nu har en enig miljönämnd beslutat att företaget får nio månader på sig att transportera bort alltihop till godkänd deponi. Det rör sig, enligt miljökontoret, om 15 000–20 000 kubikmeter.
Kostnaden för att göra detta bedöms till 3–6 miljoner kronor. Om det inte görs kommer bygg- och miljönämnden att ansöka om att vite på 2 miljoner kronor utdöms. För varje månad därefter kan ytterligare 2 miljoner kronor utdömas.
– Det är nog det högsta vitesbelopp som förekommit i Linköping. Men så handlar det också om stora mängder och det finns en risk att det går ner i grundvattnet. Förutom miljöaspekten så ger det här osund konkurrens gentemot företag som sköter sig och betalar för att lämna på godkända deponier, säger nämndens ordförande Stefan Erikson (M).
Gunnar Gustafsson (MP), vice ordförande i nämnden, är upprörd.
– Det här är inget annat än en miljöskandal. Miljöpartiet kräver att tillsynen av avfallshantering ökar för att undvika att något liknande sker igen.
Kjell Jansson menar att nämndens beslut och viteskravet är orättvist och orealistiskt.
– Vi har bara kört vanliga schaktmassor hit. Hur miljömässigt är det att köra bort alltihop och sedan fylla på med nytt för att kunna bygga? Det här kommer vi att överklaga, vi är beredda att gå hur långt som helst.
Men det har ju hittats mycket annat än jord och betong i de här massorna?
– Ja, men det är inte vi som är skyldiga till det. Det är flera entreprenörer som tippat på platsen – och en traktor med släp har setts lämna av lass olovligt, vilket vi har polisanmält. Men vi har ändå tagit ansvar, slagit ner provrör för att kontrollera grundvattnet fortlöpande, sanerat och fått det godkänt en gång.
– Vi kommer att fortsätta ta vårt ansvar, även om det inte är vi som har kört dit massorna. Vi kommer att ta bort allt som inte är att betrakta som rena schaktmassor, säger Kjell Jansson.
Miljökontoret anser att det är omöjligt att bara sortera bort föroreningarna och lämna kvar rena massor.
– Allt är omblandat. Det finns inte ett ställe där det är ren schaktjord, säger Torgny Sylvan.