Boendet börjar i huvudet

Miklos Hargitai Jr bor på 160 kvadratmeter i en högt belägen, ljus och luftigt praktfull lägenhet på S:t Larsgatan.

– Folk vet mycket väl vad de vill ha för bostad och jag blir förbannad när de tvingas köpa eller hyra dåliga produkter, förklarar Miklos Hargitai.

– Folk vet mycket väl vad de vill ha för bostad och jag blir förbannad när de tvingas köpa eller hyra dåliga produkter, förklarar Miklos Hargitai.

Foto:

LINKÖPING2012-03-08 10:19

Han tycker inte att han har ritat många bostäder som är bättre än hans egen hyresrätt.

- Huset är från början av 1900-talet och jag borde veta årtalet eftersom jag är antikvarisk tillsynsman för fastigheten, förklarar han med ett skratt och går bort till en snygg apparat för att brygga starkt svart kaffe.

Vardagslätt

Han har bland annat ritat stadsplanen för övre Ullstämma, det svarta huset åt Försäkringskassan på Drottninggatan och "det trekantiga bostadshuset åt Cocozzas Botrygg på Järnvägsgatan".

- Målet är att skapa en slags grundläggande kvalitet som alla uppskattar med luftighet, ordning och reda. Strukturer som gör vardagslivet lättare. Som arkitekt spelar jag ofta på ett instrument som jag inte helt behärskar, men beställer kunden en vals så spelar jag den. Jag är en konsult som kan upplysa om följderna av det ena eller andra i förslaget.

Platsväsen

Han betraktar sig som husarkitekt men har under flera år koncentrerat sig på kontor i befintliga fastigheter. Ett 30-tal ombyggnadsprojekt som ingen annan än de anställda på företaget får en möjlighet att se och verka i.

- Men jag vill inte släppa bostäderna helt.

Hur börjar ditt jobb?

- Med platsens väsen. Jag tycker att 99 procent av arkitekterna borde jobba med den som input. Starta på en högre nivå där du tar åt dig omgivningen, säger han och nämner övre Ullstämma som ett exempel:

- Där klafsade jag runt i stövlar för att lära känna området.

Vem får ge sig mest i processen - arkitekten eller byggherren?

- Hälften av jobbet handlar om att hålla kunden i handen och få med sig byggaren. En tredjedel av alla byggen är lätta och bra. Den andra tredjedelen av projekten är hårt jobb och resultatet blir skapligt. Den sista delen bör du undvika helt att ge dig i lag med, anser Miklos Hargitai.

Lär man sig något av att vara delaktig i processen?

- Ja att bli tydligare och snabbbare. När man är ung och brinner är det lätt att gå för långt. Om du tvingas förklara ett projekt en tredje gång är det lika bra att lägga ner och hålla tyst. Då är just den idén körd.

Pansarskydd

Miklos Hargitai är utbildad i Lund på 1970-talet. Men den riktiga och viktiga utbildningen "fick jag genom att arbeta på arkitektkontor".

Han har ett moraliskt och filosofiskt patos när han pratar arkitektur och boendekultur. Höjer i all sin artiga vältalighet rösten rejält när miljonprogrammet dyker upp som exempel på dålig arkitektur och förstörda boendemiljöer.

- De boendes signaler går alltför sällan fram till de som bygger dåliga bostäder. Det gör mig förbannad när folk tvingas köpa dåliga produkter. Bostadsområdenas strukturer styr mycket hur livet kan utveckla sig. Men jag har stor respekt för byggare som ska ta så mycket betalt som möjligt för en produkt och det är svårt att bygga kostnadseffektivt, säger och lägger snabbt till:

- Men entreprenörskåren har pansarskydd och är dålig på att lyssna på argument eftersom konsekvenserna av ett uselt projekt inte drabbar just dem.

Hur är då en bra byggherre i valet mellan lite och mycket i byggkvalitet?

- Inte dumsnål men kostnadsmedveten.

Ritar du för hand eller med dator?

- Jag har det modernaste datorprogrammet men använder min penpower version 7.

Det säger han och viftar med en svart plastpenna fylld av skramlande blyertsstift för att lägga till del två i sin arbetsprocess:

- Men jag scannar in ritningen och bearbetar den digitalt med hjälp av en assistent. Jag tänker inte fram huset utan jobbar fram lösningen i en dialog på papper med min penna. Boendet börjar i huvudet.

Här har du 3,20 i takhöjd. Är kubik- eller kvadratmeter bäst för att få rymd och volym i en bostad?

- Det är en bra höjd som sällan skapar någon tyngd på mina axlar. Vi har miljonprogrammets skola som gav oss 2,40 som sedan drogs ner till 2,38 och då blev folk sjuka. Sedan ökades takhöjden till 2,60 vilket har befrämjat folkhälsan.

Vilket av måtten dominerar?

- I Sverige som är ett stort land med gott om mark pratar vi mycket om kvadratmeter men tänker också mycket i tredimensionellt. Jag har sett spännande "kublösningar" som i sig har skapat ett slags stadslandskap innanför väggarna.

Men du gillar ytor att röra sig på?

- Lyx är en kvadratmeter extra i varje rum så man kan snurra runt utan att trampa på babyn eller slå ner en vas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!