I ett yttrande till social- och omsorgsnämnden kräver de gode männen att beslutet ska tas tillbaka eftersom de befarar att bemanningen minskar. Detta eftersom ett gruppboende generellt sett har en högre bemanning än vad ett serviceboende generellt sett har.
Enligt IVO är det individens behov som ska styra bemanningen oavsett boendeform.
Rydsvägen 288 har varit ett gruppboende sedan 1990-talet. Sedan 2014 har Nytida drivit gruppboendet, när de nu vunnit den senaste upphandlingen fortsätter de verksamheten. Men nu som serviceboende.
Enligt Annika Krutzén (M) ordförande i social- och omsorgsnämnden, spelar själva boendeformen inte någon roll. Det kommer inte att bli någon förändring för de personer som bor på boendet, säger hon.
Att man bytt namn på serviceformen beror, enligt Krutzén, på Socialstyrelsens regler om att högst 6 personer får bo på ett gruppboende. I det här fallet, på Rydsvägen 288, bor fem personer på samma våning och en trappa upp finns ytterligare två lägenheter, totalt sju platser.
– För att förhindra att någon av de boende skulle behöva flytta, och säkra att alla kan bo kvar och få det stöd som de är vana vid, blev lösningen att hela boendet blev ett serviceboende, säger hon.
I sitt yrkande uttrycker de gode männen att de misstänker att förändringen har gjorts för att spara pengar och att oron är stor för att de boende inte ska få det stöd de har rätt till. Samtliga boende har också ett biståndsbeslut om rätten till en gruppbostad.
Men ändringen handlar inte om att spara pengar. Det hävdar Annika Krutzén (M) ordförande i social- och omsorgsnämnden. I stället har verksamheten högre ersättning nu jämfört med tidigare, uppger hon. Kraven på utföraren är också samma som tidigare.
Lotta Bäckman (S) vice ordförande i social- och omsorgsnämnden är kritisk till bristen på information i ärendet. Hon är också kritisk till att varken politikerna i nämnden eller utföraren har en tydlig bemanningsnivå.
I ett mejl skriver hon:
"När man gör den här sortens förändringar så måste man både samtala med och informera berörda parter. Här har man misslyckats med båda delarna".
Att någon information inte gått ut till berörda beror, enligt Annika Krutzén, på att det är samma utförare som fortsätter och ingen förändring egentligen skett.