Det var i måndags som det plingade till i Linköpingsbon Peter Stäkes mejlbox.
Brevet var undertecknat av en person som påstod sig vara advokat till Nils Stäke, Peters pappa som avled tidigare i somras.
I mejlet stod det, helt felaktigt, att Nils hade dött i en bilolycka och att han hade efterlämnat sig 14,5 miljoner dollar som sonen skulle få tillgång till om han svarade på brevet.
– Jag blev såklart förbannad, säger Peter.
– För det första heter min pappa Carl-Erik. Nils är hans mellannamn. Och han dog inte i någon bilolycka. Han somnade in i sin säng i sin bostad i Ekholmen, 87 år gammal.
Pengarna som nämns i brevet är också fullständigt osannolika, påtalar Stäke.
– Pappa hade inga miljoner på banken. Uppgiften är fullständigt galen.
Osmakligt är bara förnamnet, tycker 62-årige sonen och tänker på sin bortgångne far.
– Jag tycker att det är hemskt att hans namn ska användas i ett sådant här sammanhang.
– Det känns som en våldtäkt på mina känslor för honom och hans minne.
Efter att ha sökt på avsändarens namn upptäckte Peter att det var nästan identiskt med en fransk advokat och bankman som existerar i verkligheten.
– Bara en bokstav i förnamnet skiljde. Bluffmakaren har lagt sig vinn om att det ska se så äkta ut som möjligt.
Stäke har gått igång med en rad åtgärder för att gå till botten med bluffmejlet som också innehåller ett telefonnummer som går till Benin i Afrika.
En koll på jobbnätverket Linked In gav resultat.
– Den riktige advokaten finns i Frankrike. Jag har mejlat honom och berättat att hans namn används i den här typen av bedrägerier.
– Jag har också förklarat att jag vänt mig till pressen och att jag tänker göra en polisanmälan.
Mikael Månsson, förundersökningsledare vid bedrägerienheten, polismyndigheten Östergötland, menar att mejlet innehåller detaljer som gör att det finns anledning att vara extra uppmärksam.
– Att avsändaren namngett en nära släkting känns som ett nytt grepp. Det har jag inte sett tidigare. Telefonnummer är också ny företeelse.
Månsson pekar samtidigt på att det finns ett klassiskt mönster som följer de ärenden som polisen tidigare jobbat med.
– En icke namngiven släkting i ett avlägset land har avlidit och lämnat en förmögenhet efter sig. En mottagare som ombeds svara för att få tillgång till pengarna.
– Det är gamla kända trix.
Att det brev som Peter Stäke fått är bluff råder inga tvivel om, menar Mikael Månsson.
– Han bör göra en anmälan till polisen och behålla mejlet som bevis.
Samtidigt är fall av den här typen svåra att utreda, hävdar Månsson.
– Det finns inga spaningsuppslag att gå efter och därför brukar de läggas ned.
Om bluffmejlen ökat eller minskat på senare tid kan inte Mikael Månsson svara på.
– I den nya organisationen (Polisregion Öst med Östergötland, Jönköping och Sörmland) landar alla bedrägeriärenden hos beredningsgruppen i Jönköping. Där tar man också beslut om man ska gå vidare med dem eller inte, säger han.
Peter Stäke funderar som bäst på om han ska svara på mejlet.
– Det skulle vara intressant att se om det går att spåra avsändaren och få svar på hur man fått fram min fars mellannamn och hur man kopplat ihop det med mig.
– Det tyder ändå på att brevskrivaren gjort viss research.
Men förnuftet besegrar förmodligen nyfikenheten, gissar Stäke.
– Det är kanske bäst att låta polisen sköta den saken.