Vilka sociala och kulturella faktorer påverkar immigranternas språkinlärning, och gör att vissa lär sig svenska snabbt medan andra aldrig riktigt erövrar språket? Det är den grundläggande frågan i Mozhgan Zachrisons forskning. Hon kom själv till Sverige som 22-åring och bär med sig en erfarenhet om språkets avgörande betydelse.
– Språket är nyckeln till hela din existens, till arbete, till samhället, gemenskap, självtillit, ja till allt.
I dag är hon forskare i Etnicitet och Migration och har studerat två grupper av vuxna elever och studenter med utländsk bakgrund, dels inom grundläggande vuxenundervisning, dels vid Malmö högskola. I en doktorsavhandling redovisar hon resultatet: Svenskundervisning för vuxna immigranter har ofta mer fokus på kultur än på själva språket, vilket tar tid och kraft från själva språkinlärningen.
Språkundervisning kan kombineras med undervisning i kulturell kompetens om den utgår från elevernas sociala verklighet.
– Man skulle till exempel kunna utgå från praktiska situationer som utvecklingssamtalen i skolan som är en situation där många immigranter känner att de kommer till korta. Med rollspel, gruppövningar och diskussioner kan man öva både språk och öka kunskapen om vad som förväntas av föräldrarna, säger Mozhgan Zachrison.
Men när hon följde undervisningen och intervjuade elever och lärare såg hon en väldigt traditionell katederundervisning där lärarna ägnade stor tid åt att berätta att ”i Sverige gör vi så här”.
– I stället för att ta vara på deras egna erfarenheter fick de uppgifter som att skriva om hur man firar påsk i Sverige. Det krävde mycket tid för research, istället för att arbeta med språket och kommunikativ kompetens.
Ett annat exempel är den skönlitterära bok de fick läsa, ”Grabben i graven bredvid”, som kräver ett stort ordförråd och kunskap om svenska sociala koder för att förstå. För många var den enbart förvirrande, de kunde inte hänga med i berättelsen, förstod den inte, och tappade sugen.
Mozhgan Zachrison disputerade på sin avhandling i fredags. Hennes slutsats är att man kan kombinera språkundervisning med kulturinlärning om det görs på ett bra sätt. I många fall skulle det dock vara bättre att separera det i olika kurser.
Men undervisningens utformning är bara en av många faktorer som avgör om immigranter lär sig bra svenska eller inte.
– Det finns en väldokumenterad koppling mellan socioekonomisk bakgrund och förmåga att tillägna sig språkundervisning. Men det finns mycket annat som spelar in.
– Många som flyr till Sverige drömmer ständigt om att återvända, de ser livet i Sverige som ett tillfälligt avbrott i tillvaron. De söker sig ofta till egna etniska grupper och bygger en tillvaro med dem, ett ”samhälle i samhället”, där de kan sköta de flesta angelägenheter utan att kunna svenska. Då har de ingen motivation för att lära sig svenska.
Här vill Mozhgan Zachrison se mer forskning. Vi behöver veta mera om varför en del immigranter isolerar sig från svenska språket genom att ingå i mindre ”etniska samhällen”.
Men majoritetssamhället har också en viktig roll att spela. Mozhgan Zachrison efterlyser en attitydförändring, en större nyfikenhet på och intresse för de som kommer till Sverige.
– Man måste förstå hur oerhört svårt det är att lära sig svenska. Många immigranter som lärt sig utmärkt svenska vittnar om hur de ändå kan känna sig utanför i ett samtal därför att de inte har bakgrundsförståelse till ett visst resonemang, eller inte förstår ett uttryck som ”att ha många år på nacken”.
– Där skulle de som har svenska som sitt modersmål kunna vara mera inbjudande, och mer observanta på när kommunikationen fungerar och när den inte gör det, säger Mozhgan Zachrison.