Ingenjören Nils Danielsson var vd för Stångåstadens mellan 1953 och 1969. Dessförinnan var han alltsedan 1948 vice vd och ledare av den operativa verksamheten.
Vår stad
Den märkliga händelsen var det avtal som Stångåstaden tidigare det året slutit med Byggnadsproduktion AB, BPA, om uppförandet av 72 byggnader i kvarteret Ostbrickan i stadsdelen Ryds sydöstligaste hörn.
Corren kallade avtalet för årets verkliga sensation inom Sveriges byggnadsverksamhet. I februari 1967 beskrev Dagens Nyheter samma projekt i en fyra spalter bred artikel med rubriken ”Billigaste bygget i landet”. BPA:s anbud, 45,6 miljoner kronor, var 12 miljoner eller 26 procent lägre än det högsta inlämnade anbudet. De rekordlåga kostnaderna låg till och med drygt 15 procent under lånetaket. BPA:s anbud var ett bindande generalanbud för 888 lägenheter. I anbudet ingick även arbetet med alla behövliga ledningar liksom gator, grönområden samt lek- och parkeringsplatser.
DN skrev att Stångåstaden hade lyckats med konststycket att bygga billigt och detta utan att använda några speciella byggmetoder. Tidningen skrev också att bolaget satt något av ett svenskt rekord i att bygga billigt. Alla teser ställs på huvudet, var Stångåstadens vd Nils Danielssons kommentar till DN. Till Corren sa han att "det är klart att vi på Stångåstaden är glada".
Inom kvarteret Ostbrickan finns allt sedan området anlades flera stora grönområden med lekplatser.
Byggnationen i kvarteret Ostbrickan påbörjades 1966. Eftersom grundförhållandena var ganska dåliga uppfördes källarlösa och endast två våningar höga byggnader. Placeringen av byggnaderna skedde så att det skulle vara möjligt att bedriva en rationell produktion. Exempelvis avgjordes avståndet mellan husen av att en lyftkran skulle från en position nå två hus. För att pressa kostnaderna planerades typisering och långa serier.
Såväl stadsplanen för Ostbrickan som byggnadsritningarna upprättades av arkitekterna Erik och Henry Andersson, grundare av arkitektfirman Arton i Helsingborg.
Till varje grupp om fyra hus hör en femte byggnad innehållande tvättstuga, förråd och garage. Det motiverades av att det var bättre för miljön än en stor gemensam bilparkering.
I Ostbrickan är husen grupperade fyra och fyra. Till varje grupp hör en femte byggnad innehållande tvättstuga, förråd och garage. Parkerings- och garageplatserna fördelades således mellan husgrupperna. Detta motiverades med att det var bättre för miljön än om man skulle ha byggt en stor gemensam bilparkering.
Att det fanns frysskåp i alla kök och att alla treor hade ett separat toalettrum lyftes fram som fördelar med de nya lägenheterna.
Arbetena i kvarteret Ostbrickan delades upp i tre etapper. Den sista etappen inleddes 1969 och avslutades 1971. Hyrorna i Ostbrickan kom att per kvadratmeter och år ligga tio kronor lägre än motsvarande hyror i Skäggetorp.