– Det sammantagna meritvärdet går stadigt uppåt. Fler barn lär sig alltmer i Linköpings skolor. Det är en stabil trend uppåt i jämförelse med många andra kommuner där resultaten varierar mer, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M).
Meritvärdet är ett sammanräknat mått på elevernas betyg i sjutton olika skolämnen i årskurs nio. Catharina Rosencrantz vill att Linköping ska ta över den ledning som Uppsala har. Norrköping ligger däremot på en betydligt lägre nivå.
Men även Linköping står inför utmaningar när det gäller jämförelser mellan skolor och grupper av elever, erkänner hon.
– Granskar vi olika elevgrupper mer noggrant ser vi att sent anlända pojkar med familjer med dålig skolutbildning har det särskilt svårt. De är en utmaning och en grupp som vi måste få med på tåget, säger hon.
Barn- och ungdomschef Lars Rejdnell förtydligar resultaten med att gruppen av elever med dåliga betyg har ökat, elever med mycket bra betyg ligger kvar på samma nivå som förra året medan betygen blivit betydligt bättre för den stora gruppen av "vanliga" elever.
I juni beslutade barn- och ungdomsnämnden att rikta ett stöd på 30 miljoner kronor till specialpedagogiska projekt bland annat på skolor i Berga, Ryd och Skäggetorp för insatser för elever med de sämsta betygen så att de höjer sig till godkänd nivå. I nybyggda lokaler vid Engelska skolan inrättas även en särskild mottagningsenhet för nyanlända elever. Dess uppgift blir att kartlägga elevernas skolbakgrund och deras medicinska behov, då många bär på svåra upplevelser från olika krigssituationer.
– Vi behöver bli mycket duktigare på att ta hand om nyanlända barn. Vad jag ofta hör är också att skolan behöver fler vuxna, men det ska inte vara vilka vuxna som helst. Det är välutbildad personal vi behöver och jobbar därför för att lyfta lärarkåren, säger Catharina Rosencrantz.
Kommunalrådet Jakob Björneke (S) håller med alliansen om att det sammantagna meritvärdet ökat för elever i årskurs nio i Linköpings kommunala skolor.
– Det har ökat i tio års tid både i Linköping och nationellt, men meritvärdet är inget skarpt verktyg för kunskapsläget. Samtidigt visar ju Pisaundersökningar att den svenska skolan sjunkit som en sten och att Sverige befinner sig trea från slutet i jämförelse med andra länder. Det ger en mer realistisk bild, säger han.
Jakob Björneke påpekar att det skett en spridning av kunskapsresultaten mellan olika skolor och att andelen elever i nian som inte når behörighet till gymnasiet ökat. Socialdemokraterna vill därför att de cirka 200 förstelärarna ska koncentrera sig på att stötta elever med dåliga betyg.
– De har ökat med en procentenhet på bara ett år och är ett mycket problematiskt resultat. Det är inte heller rätt att peka ut att den gruppen helt består av utrikesfödda pojkar, den är betydligt bredare än så, säger han.