Från och med 1 april är det fritt fram för skolans rektorer att införa betyg i årskurs fyra. Men redan 2017 påbörjades en försöksverksamhet på elva skolor runt om i landet.
Håkan Löfgren, biträdande professor vid Linköpings universitet, ledde en forskningsstudie om vad som händer på de skolor som inför betyg så tidigt. Forskare följde utvecklingen på fem skolor – på tre olika nivåer. De pratade med 14 rektorer och specialpedagoger, 23 lärare och cirka 60 elever.
Rektorerna påverkades knappt, de fick lite fler samtal av undrande föräldrar och det var allt, enligt rapporten. De övriga påverkades mer och vissa lärare fick betydligt mer jobb.
– Vi tittade på om bedömningspraktiken ändrades när betyget infördes. Och svaret är ja. De fem skolorna hade redan varit orienterade mot prestation och resultat men det märktes ändå vissa förändringar. Lärare började organisera om sitt arbete och skruvade innehållet för att kunna sätta betyg tidigare. Det krävde mer jobb.
– Det blev också större fokus på att samla bedömningar som ska ligga till grund för betyg. Och ökat fokus på att under skoltid prata om resultat och förklara för elever vad betyg betyder vilket möjligen tar uppmärksamhet från annat än att prata om lärandet och ökad kunskap, säger Håkan Löfgren.
Det tidiga betyget påverkade barnen och väckte starka känslor hos många. Det fanns några som var ledsna och grät och de var missnöjda när de fick lågt betyg. Men det var inte så vanligt, enligt Löfgren. Tvärtom, många elever tyckte att det var spännande och roligt att få betyg.
Barnens positiva eller negativa reaktion på betyg verkar inte alltid handla om de var svag- eller högpresterande. Det fanns elever som fick låga betyg men som ändå var positiva till betyg och elever med höga betyg som var negativa.
– En del av de elever som inte var nöjda med sina prestationer tyckte att det var bra att veta var man ligger så att man kan bli bättre. Och en del duktiga tyckte att det var roligt med betyg och att höga betyg var en bekräftelse. Men en del med höga betyg undrade vad de ska göra i fortsättningen för att behålla betyget eftersom de redan gör allt. De elever som varken beskrev sig som svag- eller högpresterande, var mer otydliga i sina känslouttryck, säger Löfgren.
Enligt honom visar studien att lärare har stenhård koll på sina elever och vet var deras kunskapsnivå ligger även utan betyg i årskurs fyra. Men betyget kan påskynda stödinsatser för elever som ligger på gränsen till att klara sig.
– Lärare pratar mycket mer med varandra om bedömningar, om vad elever kan eller inte kan i förhållande till betyg. Fördelen med det är att lärare snabbare söker hjälp av specialpedagoger för de elever som ligger på gränsen.
Men det finns nackdelar som framförallt drabbar barnen, betonar Håkan Löfgren.
– Man lägger ett tungt ansvar på yngre elever att de ska prestera. De förstår att de måste prestera, men alla har inte förmåga att förstå allvaret och för att förstå vad man ska lära sig för att få ett visst betyg. Det kan drabba barn hårt på individnivån.
Försöksverksamheten med betyg i årskurs fyra avslutas i sommar och Skolverket ska utvärdera försöket. Den här forskningsrapporten ska vara en del i den utvärderingen. Skolverket ska skicka sin utvärdering till regeringen i juni.