Här gick åsikterna rejält isär inför riksdagsvalet 2014. För den borgerliga alliansen har betygens vara eller icke vara länge varit en profilfråga.
Men Magnus Hultén, pedagogikforskare vid Linköpings universitet, hävdade i en Correnintervju i september att betygen inte säger ett dugg om elevernas kunskap.
– Nej ingenting. Syftet med betygen är att sortera eleverna inför kommande studier. Det är tveksamt om betygen har någon positiv effekt alls, sa Magnus Hultén.
Det nya systemet har nu testats i tre år. Folkpartiledaren Jan Björklund (FP) var nöjd med utfallet så långt.
– Det fanns många brister i det gamla, som för få steg. Dessutom var kunskapskraven för varje betygssteg luddigt formulerade, argumenterade Jan Björklund i Corren i våras.
Men hurraropen lyste med sin frånvaro. I stället var kritiken massiv från remissinstanserna. Lärare, elever, forskare och andra berörda fann det svårt att skilja på motiveringarna.
– Skillnaden mellan ”relativt väl synliggjord”, ”till viss del synliggjord” eller ”väl synliggjord” är inte lätt att se. Så den kritiken var rätt väntad, menade Magnus Hultén.
Jakob Björneke, skolpolitisk talesperson för (S) i Linköping hoppas nu att uppgörelsen mellan blocken snabbar på processen att ge svensk grundskola en nystart.
– Men satsningen är ändå blygsam. I Linköping blir det två (av ungefär 100) skolor som får betyg efter Björklunds modell. Det handlar mer om att rädda alliansens ansikte än om omsorg av eleverna och deras föräldrar, säger Jakob Björneke.
– Lärarna vill ha arbetsro. Förslaget innebär också minskad läraradministration genom färre nationella prov. Det är bra, det tror jag alla parter är överens om, säger Björneke.
Betyg redan från årskurs 4 kommer att ges på försök i 100 svenska skolor från och med höstterminen 2017.