De enda djur man får varna för på vägmärken är älg, hjortdjur, ko, får, ren, häst och vildsvin. Det är djur som i kraft av sin storlek utgör en fara för trafikanterna.
2014 bestämde sig Linköpings kommun för att försöka hjälpa den utrotningshotade uttern. En av åtgärderna var att sätta upp varningsskyltar på Haningeleden, Lambohovsleden och länsväg 708.
Skyltarna sattes upp på platser där man sett att uttrar brukar passera över vägen och därmed riskerar att bli överkörda. Men så får man inte göra, konstaterar Lars Hammar, utredare på Transportstyrelsen.
– De enda djur man får varna för är de som finns i vägmärkesförordningen eller i transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Det är älg, hjortdjur, ko, får, ren, häst och vildsvin, berättar han.
Varför får man inte varna för utter?
– Tanken med varningsmärkena är att de ska varna när det är fara för trafikanten, inte för djuret. Att skydda utrotningshotade arter är inte en fråga för Transportstyrelsen utan snarare för Naturvårdsverket. Om vi varnar för faror, som inte är egentliga faror, finns det risk att trafikanten missar det som är väsentligt. Trafikmiljön är svår för de flesta som den är, utan oväsentlig information.
Utterskyltar har satts upp på flera ställen i landet, liksom varningsmärken för ekorrar och grodor. Men skyltarna bryter mot vägmärkesförordningen, ett brott som är belagt med bötesstraff.
– Det är inte olagligt att tillverka, sälja eller köpa sådana vägmärken. Inget hindrar att du varnar för utter i ditt vardagsrum om du vill. Det är när man sätter upp dem i trafikmiljö som det blir problem, säger Lars Hammar.
Anna Wallroth, gruppchef för infrastruktur på Linköpings kommun, kommenterar skyltarna så här:
– Vi är medvetna om att vägmärkets symbol för utter inte finns med i vägmärkesförordningen. Men vi såg att den fyllde sin funktion som ett komplement.
Sedan PCB förbjuds har utterstammen växt till sig. Men nya miljögifter, framförallt PFAS, är ett orosmoln.
Nu ska dock skyltarna tas bort.
– Kommunen har genomfört olika åtgärder för att minska risken för olyckor med utter. Passager under trafiklederna gör det möjligt för uttrar och andra djur att röra sig mellan naturområden utan att korsa bilvägen. Vi ser därför att varningarna för utter inte längre fyller någon funktion, säger Anna Wallroth.
Uttern anses heller inte längre vara lika hotad i Sverige. Sedan miljögiftet PCB förbjöds 1978 har stammen vuxit och 2015 sänktes nivån på rödlistningen från "sårbar" till "nära hotad".
I Linköping händer det att man kan få syn på utter i Smedstadsbäcken, Tinnerbäcken och Stångån. 2020 lyckades till exempel frilansjournalisten Lina Liman filma en utter i Tinnerbäcken, en film som publicerades på Corren.se.