Den aktuella byggnaden kallas för annexet (eller landstatshuset) och uppfördes i början av 1940-talet för länsstyrelsens räkning.
Byggnaden, som numera används av statliga Specialfastigheter, ligger alldeles i närhet av Linköpings slott vid den yttre borggården – och det är detta som gör att Riksantikvarieämbetet vände sig till regeringen med en begäran om att byggnaden skulle förklaras som byggnadsminne.
Linköpings slott, som ursprungligen uppfördes som biskopsborg på 1100-talet, är sedan 1935 förklarat som statligt byggnadsminne. Riksantikvarieämbetet har velat utöka byggnadsminnet så att det även omfattar annexet. Myndigheten skrev: "Annexet bör ses som ett uttryck för den offentliga sektorns expansion från och med 1930-talet och statens ökade roll i den praktiska samhällsutvecklingen".
Riksantikvarieämbetet framhåller att arkitekturen präglas av "en kvardröjande 20-talsklassicism" och att exteriören till stor del är intakt sedan uppförandet.
Linköpings slott användes under 1500-talet av Gustav Vasa och hans söner som kungligt slott. Sedan länsindelningsreformen år 1634 har slottet fungerat som residens och representationslokal för landshövdingarna i Östergötland.
I byggnadsminnet ingår även slottsträdgården, som är stängd för allmänheten. I trädgården har odling förekommit sedan medeltiden. Önskemål om att öppna trädgården för allmänheten har under senare år varit föremål för debatt.