"Vi ser ju tyvärr att segregationen ökar och integrationen minskar", säger Kristina Edlund (S) om vad hon anser att ebo-lagen gett för effekter.
Idag kan asylsökande i Sverige bosätta sig var de vill. Vill man inte bo i något av Migrationsverkets boenden så kan man flytta till ett eget boende, exempelvis hos en vän eller släkting som redan bor i Sverige. Det slår den så kallade ebo-lagen, som funnits sen 90-talet, fast.
Men år 2020 ändrades ebo-lagen i syfte att ge vissa kommuner möjlighet att påverka den här fria bosättningen. Numera kan en kommun besluta att om asylsökande bosätter sig i utvalda områden så blir de av med dagersättningen, det ekonomiska bidrag de får från Migrationsverket. I dagsläget ligger ersättningen på 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen på boende där mat inte ingår.
Under det senaste sammanträdet i kommunstyrelsen i Linköping beslutade de styrande politikerna att elva områden i stan ska betraktas som utvalda områden där ingen dagersättning ska utgå till asylsökande som bosätter sig där. Formellt skickas förslaget först till Länsstyrelsen för godkännande, innan det kan träda i kraft.
– Det här är en del av många verktyg som kommunen jobbar med för att bryta segregationen och få fler människor integrerade i Linköping, säger kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S).
– I grunden gör vi det för att det ska bli ett hållbart mottagande av asylsökande till kommunen och att man ska ge varje individ möjlighet att integreras i bästa utsträckning.
Valet av områden har utgått från den indelning i så kallade demografiska statistikområden (deso) som Statistiska centralbyrån tagit fram. För varje deso har sedan statistik om sådant som arbetslöshet, nyttjande av försörjningsstöd och andel utrikes födda räknats ut för att kunna ingå i underlag för beslut.
Indelningen i deso:n är dock frikopplad från hur stans olika stadsdelar är utformade. Det innebär att kommunen inte har kunnat peka ut en hel stadsdel rakt av, utan har fått gå omvägen att peka ut deso:n som ingår i stadsdelen.
I praktiken är det Ryd, Skäggetorp, Berga, Skarpan och Johannelund centrum som berörs.
Eftersom deso:n och stadsdelar inte överlappar helt, innebär det att det finns delar av exempelvis Skäggetorp som inte berörs?
– Det är ingen idé att spekulera i det, utan det här är den modellen vi har att utgå ifrån, och utifrån den modellen är det de här områdena.
En stadsdel som inte alls berörs av beslutet är Lambohov.
– Det är klart att jag ser att vi även där har en del utmaningar. Men utifrån hur modellen ser ut är det bara att konstatera att det är de här elva som vi nu lämnar in.
Möjligheten att välja ut vissa områden där dagersättning dras in för asylsökande som flyttar till området har funnits sedan 2020.
Kristina Edlund skulle helst se att man helt skrotade ebo-lagen. Innan det eventuellt sker menar hon att det finns andra saker man kan göra.
– Vi anser att Migrationsverket ska ansvara för de personer som är i asyl och ser gärna att man också bor på Migrationsverkets anläggningsboenden som man hade innan 90-talets början.
Men idag har Migrationsverket inga boenden överhuvudtaget i Linköping. Samma sak gäller för resten av länet.
Blir inte det här då i praktiken ett stopp för asylsökande i Linköping?
– Nej, det blir det inte, utan de kommer i så fall få söka lägenheter i andra delar av Linköpings kommun.
Vänsterpartiets kommunalråd Sofia Frithioff menar att kommunstyrelsens beslut riskerar att öka fattigdomen bland de asylsökande.
Partier från oppositionen har kritiserat S+M-styrets beslut för att riskera att bidra till ökad fattigdom.
– I andra kommuner som haft det här har man kunnat se att personer väljer att bosätta sig även i de undantagna områdena, med konsekvensen att man dessutom blir fattigare, säger kommunalrådet Sofia Frithioff (V).
Hon hänvisar till en undersökning som SVT gjorde år 2021 där det framkom att många asylsökande fortsatt sökte sig till eget boende, även i stadsdelar där det medförde slopad dagersättning för dem.
Kristina Edlund å sin sida slår ifrån sig att beslutet skulle få den effekt som Frithioff varnar för.
– Det finns ingenting som tyder på det, utan det är oppositionens ingång i det hela.
Är du inte orolig för att beslutet kan leda till ökad fattigdom bland asylsökande och därigenom högre risk för att de hamnar i kriminalitet?
– Nej, det är jag inte.
Asylsökande som redan bor i de utpekade områdena får inte sin dagersättning indragen. Länsstyrelsen ska fatta sitt beslut i oktober om huruvida de godkänner kommunens förslag på utvalda områden.
Här är kartan över de elva områden som kommunstyrelsen pekat ut. Det handlar om Ryd, Skäggetorp, Berga, Skarpan, och Johannelund centrum (se de lila områdena på kartan).