Beslut i rätten: Dubbelmördaren beviljas permissioner

38-årige Daniel Nyqvist, som dömts för dubbelmordet på Åsgatan, har redan beviljats permissioner och friförmåner. Det framgår av en dom i Förvaltningsrätten i Linköping.

Daniel Nyqvist, som numera har bytt efternamn, dömdes för dubbelmordet 2004 i oktober förra året. Bilden är från en av rättegångsdagarna i Linköpings tingsrätt.

Daniel Nyqvist, som numera har bytt efternamn, dömdes för dubbelmordet 2004 i oktober förra året. Bilden är från en av rättegångsdagarna i Linköpings tingsrätt.

Foto: Julia Djerf

Linköping2021-09-23 11:07

Den 1 oktober förra året dömde Linköpings tingsrätt Daniel Nyqvist för morden på åttaårige Mohamad Ammouri och 56-åriga Anna-Lena Svenson på Åsgatan den 19 oktober 2004. Han hade då lyckats undgå rättvisan i 16 år och kunde identifieras först sedan polisen anlitat en professionell släktforskare.

Nyqvist dömdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. 

Fyra dagar efter domen kom Nyqvist till den rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena, där han har vårdats sedan dess. 

Den 1 mars i år beslutade Förvaltningsrätten i Linköping att den rättspsykiatriska vården skulle fortsätta. Av domen framgick att den numera 38-årige dubbelmördaren – som har bytt namn – har "fungerat väl på avdelningen och han har socialiserat sig en hel del både med patienter och personal samt deltagit i sysselsättning". Nyqvist har inte behövt några mediciner.

Av domen framgick dock att den rättspsykiatriska expertisen inte verkade vara överens om vilken psykiatrisk diagnos som är den rätta. 

Chefsöverläkaren på kliniken uppgav för rätten att den sekretessbelagda diagnos som 38-åringen fick efter den rättspsykiatriska utredningen kan behöva "revideras" och att han eventuellt behöver "omdiagnostiseras".

Den sakkunniga läkare som rätten anlitade ansåg dock att "mycket talar för" att den diagnos som Nyqvist fått är korrekt. Den nuvarande diagnosen förklarar, enligt läkaren, gärningen på ett bra sätt. Detta "eftersom gärningen var hastig, oöverlagd och märklig".

Förvaltningsrätten kom fram till att det finns risk för återfall i brott av allvarligt slag och beslutade att den rättspsykiatriska vården skulle fortsätta.

Så sent som den 8 september meddelade förvaltningsrätten en ny dom som rör dubbelmördaren. Chefsöverläkaren vid kliniken hade då anmält att 38-åringen fortfarande anses lida av en allvarlig psykisk störning och att det fortfarande fanns en hög risk för återfall i allvarlig brottslighet om vården skulle upphöra. Samtidigt ansökte chefsöverläkaren om tillstånd att få ge Nyqvist frigång och permission.

38-åringen hade då kunnat flytta till en avdelning med lägre säkerhetsklass och han fungerade bra på avdelningen. Han hade också genomfört och avslutat återfallsprevention och brottsbearbetning.

Förvaltningsrätten slår i domen fast att chefsöverläkaren får besluta att dubbelmördaren får gå till en matbutik en gång per vecka – och då under en timme per tillfälle. Chefsöverläkaren får även tillstånd att bevilja 38-åringen permission för att gå en längre promenad upp till tre gånger per vecka under en och en halv timme per tillfälle. Chefsöverläkaren har bedömt att risken för återfall i brott är låg vid den typen av friförmåner.

Av domen framgår att varken åklagaren eller rättens sakkunniga läkare motsatte sig chefsöverläkarens ansökan. Åklagaren informerade dock domstolen om att en anhörig till ett av mordoffren anser att 38-åringen bör bevakas i samband med friförmåner. 

Förvaltningsrätten gick på chefsöverläkarens linje och noterade att det har gått lång tid sedan brottet begicks och dubbelmördaren har fungerat bra på avdelningen. Successivt utökade friförmåner anses vara en del av 38-åringens rehabilitering. Att risken för återfall i brott anses vara låg vid sådana friförmåner som är aktuella var också avgörande för förvaltningsrättens beslut.

Rättspsykiatrisk vård

Den som begår ett allvarligt brott kan dömas till rättspsykiatrisk vård om han eller hon led av en allvarlig psykisk störning när brottet begicks. Den rättspsykiatriska vården kan ske med eller utan särskild utskrivningsprövning. När någon dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning är det förvaltningsrätten som prövar om vården ska upphöra eller förlängas, om vården ska ges i sluten eller öppen form samt om patienten ska få permission.

Källa: Sveriges domstolar 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!