Noggrant höjdarjobb gör domkyrkan skinande ren

Runt om det väldiga domkyrkotornet hamras, borras och målas det för fullt. Det gigantiska restaureringsarbetet är inne på sitt första år av tre – sen kommer Linköpingsborna kunna titta upp mot ett skinande rent torn.

Den åtta meter höga guldspiran är högre än man kan tro när man ser den från marken. Plåtslagare Niclas Bylund får böja ordentligt på nacken för att se hela.

Den åtta meter höga guldspiran är högre än man kan tro när man ser den från marken. Plåtslagare Niclas Bylund får böja ordentligt på nacken för att se hela.

Foto: Victor Bomgren

Linköping2023-09-09 05:00

– Är det Omberg man ser där borta?

Domprost Mattias Bähr pekar långt bort mot horisonten. Om det faktiskt är Omberg eller inte får han aldrig något svar på, men utsikten på 99 meters höjd, precis nedanför den stora guldspiran, är onekligen magnifik.

Några månader efter att byggställningen kommit på plats är han en av en handfull som bjudits upp för att se hur arbetet på tornet fortskrider.

undefined
Domprost Mattias Bähr som vanligtvis arbetar inuti kyrkan passade på att nudda guldspiran allra högst upp på toppen.

Och det är mycket som ska göras. Runt 850 stenar och 3 000 kopparplåtar ska bytas och omsorgsfullt sättas på plats. Både guldspiran och klockorna ska förgyllas med nytt guld.

– Arbetet går enligt planen. Det kommer bli en hel genomgång av tornet, säger projektledare Börje Lindström när han står intill den åtta meter höga guldspiran.

undefined
Projektledare Börje Lindström har stor erfarenhet av att restaurera gamla byggnader. "Det här är verkligen en speciell kyrka och det känns både roligt, spännande och ansvarsfullt att få arbeta med den."
undefined
Den åtta meter höga guldspiran är högre än man kan tro när man ser den från marken. Plåtslagare Niclas Bylund får böja ordentligt på nacken för att se hela.

Laget som arbetar med restaureringen har de senaste månaderna diskuterat huruvida det är bäst att förgylla spiran på plats eller om man ska göra det nere på marken. Nu är det bestämt: Spiran ska tas ner.

– Det kan blåsa väldigt mycket här uppe och då kan det tunna bladguldet blåsa bort när man sätter dit det. Spiran består av 7-8 delar som vi kan plocka isär för att sedan lyfta ner med kranbil som når ända upp hit, säger Börje Lindström.

undefined
Nu står det klart, guldspiran ska plockas ner medan den får ny guldfärg. Sedan ska den förstås tillbaka igen.

Några våningar ner sätts nya kopparplåtar på plats. De gamla plåtarna sattes dit på 60-talet och har hunnit slitas med synliga små sprickor här och var. De nya plåtarna är förpatinerade – behandlade så att de får den gröna nyans som kännetecknar domkyrkan.

Övervägde ni någonsin om ni skulle sätta dit plåtar i "kopparfärg"?

– I ett tidigt skede hade vi en sådan diskussion, om man skulle lägga dit blank obehandlad koppar som ska få mörkas och åldras med tiden. Men när de här plåtarna sattes dit 1968 så var de också förpatinerade och gröna. Det var ett val man gjorde redan då. När vi sökte tillstånd från Länsstyrelsen så gjorde också dem bedömningen att vi skulle följa 60-talets exempel. Men visst diskuterade vi det.

Hur tror ni att det hade blivit om tornet hade fått kopparfärg?

– Det hade blivit något helt annat. Den hade varit brun i runt 40-50 år innan den naturligt skulle få den här gröna färgen. Men det skulle bara vara riktigt fint och skinande i ett halvår innan det skulle få en mattare brun, nästan svart, färg, säger plåtslagaren Niclas Bylund.

De nya plåtarna har en aning annorlunda grön nyans än de som varit.

– Man kommer uppfatta en skillnad till en början men det kommer man glömma med tiden, vill jag påstå, säger Börje Lindström.

undefined
Daniel Jönsson från Norrköping tillhör gruppen som sätter dit kopparplåtarna. Varje plåt kan ta flera timmar att sätta dit, och totalt ska 3 000 nya plåtar på plats.

Ytterligare några våningar ner, på 55 meters höjd, arbetar Madeleine Villanyi med att förgylla klockorna. Till klockorna används samma 23-karatiga bladguld som till spiran.

– Den är väldigt, väldigt tunn, säger Madeleine Villanyi och håller upp bladguldsskivan mot solen.

Hur kommer Linköpingsborna uppleva klockan från marken när ni är klara?

– De kommer bli bländade... av skönhet! Speciellt om solen lyser på.

undefined
"Det är en helt fantastisk arbetsplats! Man känner sig upplyft så här på 55 meters höjd!" säger förgyllare Madeleine Villanyi.
undefined
Klockans små blomdetaljer får nytt guld.

De som kommer att arbeta längst tid på tornet, en bit efter att plåt- och guldgänget är klara, är de som arbetar med att byta ut vittrade stenar nedanför koppardelen. Stenar som sattes dit när den här delen av tornet byggdes under andra halvan av 1800-talet.

– Det är ungefär 850 stenar som ska bytas. Stenarna har slitits så mycket genom åren att små bitar har ramlat ner på marken och så ska det ju inte vara, säger Stefan Gullberg som arbetat med domkyrkans sten i 20 år.

undefined
Adine Jonsson och Johanna Klasbäck arbetar med att byta ut tornets stenar som slitits av väder och vind sedan slutet av 1800-talet.
undefined
Linköpings kanske häftigaste toalett ligger skithögt upp.
Linköpings domkyrka

Började byggas på 1100-talet och har genomgått många förändringar sedan dess. På 1500-talet bekostade biskop Hans Brask det första koppartaket. På 1700-talet byggdes det första tornet, som möttes av kritik för sin låga höjd och utseende. På en middag på Stora hotellet i slutet av 1800-talet föreslog Kung Oscar II att tornet borde rustas upp och inledde en insamling för projektet och lade själv in 4 000 kronor i potten. Tornet stod färdigt 1886 och det nuvarande utseendet fick det på 1960-talet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!