Lantbrukarnas riksförbund (LRF) premierar bönder som levererar mjölk med bästa resultat i prov och kvalitetsparametrar.
Nu får Karin och Jan Johnson guldmedalj, vilket ges till de bönder som haft förstklassig mjölk i över 23 år.
– Det här har varit ambitionen. Som med alla jobb så försöker man göra det så bra som möjligt. Det är olika klasser på mjölken och den här är den bästa man kan tänka sig, säger han.
– Först fick man diplom, sedan silvermedalj eller plakett och nu guldmedalj. Det är roligt. Det är inte mycket pengar man tjänat på mjölken, men nu känner man att man fixat det. Det här är en liten sporre att gå efter för att lyckas i livet, säger Karin Johnson.
Den 16 april skulle de ha tagit emot guldmedaljen ur Kung Carl Gustafs hand vid en ceremoni i Stockholm.
Men paret blir kvar på gården. De har ingen anställd utan arbetar på egen hand - varje dag, året runt. Halv fem på morgonen sker dagens första mjölkning.
– Vi har svårt att komma ifrån tyvärr, säger Jan Johnson.
Jan Johnsons farfar köpte Rågårda gård, som ligger utanför Vreta kloster, för över 100 år sedan.
– Jag har varit med i ruljansen sedan jag var tio år, kanske ännu tidigare. Jag övertog gårdsdriften efter min far 1981, säger han.
1989 fick Jan och korna sällskap. Då flyttade Karin in.
– Det var genom en kontaktannons i tidningen Land. Jag och en kompis sökte en varsin men hon hittade ingen då, säger hon.
Nu hoppas de att sonen Per vill ta över Rågårda en dag. Han är den av de tre barnen som är mest intresserad av lantbruk samt den som tycker allra mest om mjölk.
– Barnen drack mycket när de var små och Per kan fortfarande dricka ett glas till smörgåsen, säger Karin Johnson.
Hon använder gårdens egen mjölk dagligen, opastöriserad och direkt från spenen.
– Mjölk i kaffet har jag - det är gott! Vi använder mjölken helt och hållet, när vi gör sås och kokar gröt. Vi köper ingen paketmjölk, förutom till dottern Eva som blev laktosintolerant, säger hon.
Paret Johnson har runt 110 djur, varav 25 mjölkkor. Under senaste året har de börjat trappa ned mjölkproduktionen för att satsa på köttproduktion.
– Det är mindre jobb. Med köttdjur behöver man inte gå upp så tidigt, och båda har lite ont i kroppen. Jag är 55 och Janne är 62 år, säger hon.
Enligt paret finns det flera skäl att välja svensk mjölk och svenskt kött framför utländska produkter.
– Det är mindre antibiotika i det svenska köttet. Vi sprutar mindre kemikalier i jordbruket, säger Karin Johnson.
De vill se mer svenska mjölk- och köttprodukter i butikerna och tycker det är synd när utländska produkter kan ha lägre priser.
– När vi skulle gå med i EU var tanken att vi i lantbruket skulle konkurrera på lika villkor - men godnatt. Det utförs på ett helt annat sätt utomlands och det kan vi inte konkurrera med tyvärr, med uppfödningen och alla paragrafer som finns i Sverige, säger Jan Johnson.
För att lyckas med mjölkproduktion och ha friska djur måste mjölkning, växtodling, utfodring och hygien skötas skickligt och ansvarsfullt. För paret Johnson är kontakten med djuren viktig.
– Man ska leva ihop med dem, ha kontakt och känna av om de mår bra. Jag tycker inte det är meningen att en dator ska säga till om en ko mjölkar dåligt eller är sjuk, säger Karin Johnson som tar en extra runda varje kväll och kollar så korna verkligen har det bra.
– När det är många djur blir det en industri. Vi som inte har så många djur vet lite mer om individerna, säger hon.
– Man blir som en stor familj.