Bättre skola diskuteras i Linköping

Rikskonferensen "Bättre skola" började på onsdagen med föreläsningar och seminarier på Konsert & kongress, och samlar skolchefer, rektorer och pedagoger från hela landet. Arrangör är stiftelsen SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling – och syftet är just att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete i skola och förskola.

Första talare ut var Erik Nilsson, utvecklingschef på Skolverket, och han började sin powerpointpresentation med en välkänd bild. Kurvan över hur svenska skolelevers resultat i matematik, läsförståelse och naturvetenskap har rasat sedan sekelskiftet, baserad på den så kallade Pisa-rapporten.

Framför allt oroas Erik Nilsson över hur likvärdigheten minskat, i framför allt läsförståelse och naturvetenskap. Förr låg de svenska, lågpresterande eleverna ändå långt över de lågpresterande i hela OECD. Nu ligger de under, medan de högpresterande fortfarande ligger över de högpresterande i hela OECD.

– Vi måste minska resultatskillnaderna på grund av kön och social bakgrund, sa Erik Nilsson och påminde om att även pojkarna halkar efter i framför allt läsförståelse.

Det allra viktigaste valet en elev gör är valet av föräldrar, påstod Erik Nilsson därefter lite utmanande och visade ännu en kurva över hur elevers meritvärde i olika kommuner närmast identiskt följer föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå.

– Det är ju lite nedslående. Handlar lärarnas arbete bara om att reproducera det ingångsvärde eleverna har? frågade han.

Och svaret är ju att lärarna kan göra stor skillnad. Vilket det också finns statistik på. Erik Nilsson visade hur två olika femteklassare i samma skola i ett utsatt område fick fullständigt olika resultat. 91 procent i ena klassen nådde upp till kraven, 38 procent i den andra, vilket ledde till ännu en retorisk fråga: är det moraliskt försvarbart med ett sådant lotteri mellan olika klassrum?

– Läraren har allra störst betydelse, men huvudmännen och rektorerna måste jobba för att jämna ut förutsättningarna. Det finns några få pedagoger som inte ska jobba med barn och ungdomar, men de flesta lärare kan förbättra undervisningen.

Just en förbättring av undervisningen är det de cirka 600 skolledarna ska arbeta för med fortsättning i dag. Erik Nilssons lösningar är flera. Han vill att kommunerna ser till att ständigt ställa frågan "hur går det för barnen?". Han vill dra ner på "meningslöst skickande av papper" och i stället ägna sig åt konkreta kvalitetsanalyser med kött och blod där lärarna själva får tolka barnens resultat. Och han ser levande förebilder som det viktigaste sättet att utveckla undervisandet – lärare bör visa varandra praktiskt hur man kan göra.

På torsdagen fortsätter konferensen med föreläsningar och seminarier ledda av bland andra doktor Avis Glaze från Ontario, Kanada och professor Glenn Hultman från Linköpings universitet.