Bäst att ge vård i hemmet

Det säger Elisabeth Kristiansen som är verksamhetschef på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping.

– Vi är extremt måna om att ta hand om de riktigt unga patienterna, deras problem ser vi allvarligt på, säger hon. Men innehållet måste vara bra.

Individuell plan

Elisabeth Kristiansen anser inte att det är en bra idé att vårda barn inneliggande på ätstörningsklinik. Det kan trycka igång en massa nya problem i onödan och verka skrämmande.

– Det första målet är att barnet ska få igång rutiner kring ätandet och häva svälttillståndet så att man kan nå fram med andra åtgärder, som samtal och terapi. Det finns alltid en plan för vården som är individuellt utformad.
Klaras mamma känner inte till någon plan – borde hon inte få veta hur vården ska se ut?
– Jo, givetvis, planen måste vara tydlig för föräldrarna. Det är de som står för barnets omsorg.

Beroende av föräldrarna

När patienten är mycket ung är det bättre att jobba med familjen hemma,  säger hon. Beroendet av föräldrarna är stort. Vårdpersonalen kan tillbringa en halv dag i hemmet flera gånger i veckan om det behövs.
– Det finns nog inget som är så frustrerande som när ens barn inte äter, säger Elisabeth Kristiansen. Även föräldrar, och kanske syskon, behöver stöd.

I Östergötland finns ätstörningsmottagningar för barn, ungdomar och vuxna på åtta kliniker. Där sköts den grundläggande ätstörningsvården.  Patientens kroppsliga tillstånd följs och där ges också terapeutisk behandling.
– I Linköping tar ätstörningsteamet vid BUP- kliniken emot ett hundratal nya remisser varje år, och 203–300 patienter behandlas, säger Elisabeth Kristiansen.

Tror på ökat tryck

På universitetssjukhuset i Linköping finns en central ätstörningsenhet för barn och ungdomar upp till 25 år, med åtta platser för dagvård. Dit remitteras de patienter som behöver mer hjälp än mottagningarna klarar av.

De inskrivna kommer flera dagar per vecka  för olika samtal, gruppverksamhet, ätträning och liknande. Det behandlande teamet består av läkare, psykolog, socionom, arbetsterapeut, dietist, skötare och sjuksköterska, och en sjukgymnast är på gång. Bara de allra svårast sjuka läggs in för sluten vård.

– Vi flyttade från Motala vid årsskiftet och verksamheten söker fortfarande sina former, säger Elisabeth Kristiansen. Vi tror att trycket kommer att öka, men det finns inte enbart en lösning på ätstörningsproblemen. Vi funderar på att skapa ett ännu bredare utbud med flera mindre grupper i höst, också för att kunna differentiera bättre och utnyttja olika kompetenser optimalt för att kunna erbjuda individuell vård.