Magnetstaget opereras in i ryggen på patienten, som ofta är så unga som fem år gamla, ibland yngre.
– Den gamla metoden tvingade oss att söva och operera var sjätte till nionde månad. Nu kan vi helt utan bedövning förlänga staget var sjätte vecka, säger Hans Tropp.
Isac Jinneskog är dagens första patient. Han är sju år gammal och lägger sig modigt på mage på sängen i behandlingsrummet. Lite lustgas gör att oron minskar under den korta behandlingen. Hans Tropp lägger en maskin mot Isacs rygg och ett pulserande ljud hörs. I dag blev staget tre millimeter längre.
Det gör inte ont, men känns konstigt, säger Isac Jinneskog. Andreas Morén är Isacs pappa och han är väldigt nöjd med behandlingen.
– De är jätteduktiga här. Den nya behandlingsmetoden är helt otrolig, mycket mer human. Den gamla metoden krävde massor av operationer och stagen kunde sticka ut ur huden, den verkade hemsk. Nu får vi åka oftare till sjukhuset men det är det så klart värt, säger han.
Staget sitter längs med ryggraden och har en motor med inbyggda magneter. Med hjälp av en maskin med roterande magneter som läggs mot ryggen kan Hans Tropp sedan rotera skruvarna i staget. På så sätt förlängs och rätas ryggraden ut.
– En stor fördel är att vi kan förlänga staget så ofta som vi kan, det gör behandlingen effektivare. Det här är inte en experimentell metod men den är oprövad och vi vet inte exakt hur effektiv den är, säger han.
Den äldsta behandlingsmetoden för skolios innebar en tidig steloperation av ryggen men då växte inte ryggen med tiden och det påverkade lungornas utveckling. Nästa steg var att sätta in stag som ortopeden sedan fick förlänga genom operation och det innebar ofta tio operationer, ibland många fler.
Förutom allt vad operationer innebär så är det inte bra att söva barn så många gånger, säger Hans Tropp.
– Lungtillväxten är som störst i femårsåldern så det är viktigt att börja tidigt. Patienterna har fortfarande resorna hit hängande över sig och det är inte så lätt när man är liten, men vi slipper operera så ofta och det är väldigt positivt, säger han.
Linus Sjöstrand är en annan patient som har rest till Linköping tillsammans med sin pappa Mattias. De har åkt trettio mil, från Älmhult, en resa de gör var sjätte vecka.
– Det är en lång resa men behandlingen går jättefort, är smidig och gör inte ont, säger Mattias Sjöstrand.
Hans Tropp påpekar att det är en av nackdelarna med en centraliserad specialistsjukvård.
– Men det är påtagligt hur pålästa föräldrarna är om utvecklingen i USA och här i Linköping. De åker gärna trettio mil för att träffa någon som förstår sig på deras barns problem. Så länge patienten växer måste stagen förlängas så det här kräver engagemang, säger han.
Hans Tropp hittade magnetstagen av en slump på en konferens i Köpenhamn. Amerikanska tillverkare ställde ut sin nya produkt och han ville genast prova den nya metoden. Han har tillsammans med kollegan Peter Ahlinder använt metoden på femton patienter sedan 2015.
– Jag hade ett kliniskt problem med upprepade operationer. Det här gav mig helt nya möjligheter och det känns bra att det inte gör ont med behandlingen. Men det är lite av ett hemmabygge. Staget kommer från en tillverkare och implantaten jag använder för att fästa stagen i ryggraden kommer från en annan.