Deras kommunikation har stor betydelse när en infektion sprids i kroppen.
Fem forskare vid Linköpings universitet visar nu för första gången i historien hur bakterierna styr processer på samma sätt i människans celler.
Elena Vikström är forskare i medicinsk mikrobiologi och huvudförfattare till gruppens forskningsrapport.
Deras världsunika resultat visar hur de kommunicerande molekylerna får fart och fäster sig vid mottagare inne i människans celler. Väl på plats i sina värdceller kan de ställa till problem.
När människan drabbas av en infektion, exempelvis skär sig på en smutsig kniv, samlas allt fler bakterier i såret. När de blivit tillräckligt många tätar de ihop sig och fungerar som flercelliga organismer.
Ett skadligt kollektiv som utvecklar en motståndskraft mot antibiotika, men som också saboterar kroppens immunförsvar och underblåser en infektion eller inflammation. De blir dessutom allt mer aggressiva och rörligare.
Ny funktionAlla dessa förändringar dras igång när pratmolekylen vandrar fritt genom cellernas membran i både bakteriecellerna och människans celler som då påverkas.
Forskarna har också identifierat ett protein i människans celler som tar emot bakteriernas budskap.
Vad innebär det?
- Proteinet kan både avlyssna bakteriernas kommunikation och ändra funktionen hos sina värdceller, konstaterar Elena Vikström.
På avståndForskargruppens upptäckt kan på sikt skapa metoder med programmerade molekyler för att behandla sjukdomar där antibiotika inte hjälper.
Hur ska det gå till och när?
- Det är inte möjligt just nu men vi försöker utveckla en strategi som i framtiden kan blockera bakteriernas kommunikation så att de i stället för att vara arga blir lite snällare.
Elena Vikström konstaterar att forskarna också fått bevis på att det inte alltid behövs fysisk kontakt mellan bakterier och människans celler:
- Påverkan kan ske på avstånd.