Brukar du skärskåda baconförpackningarna för att få mest kött för pengarna? Ställer du pris mot fetthalt, kilopris mot kilopris, eller väljer du paket efter fabrikat?
Egentligen kan du glömma varje sådan jämförelse!
En analys av baconpaketens innehåll visar att köttmängd och pris följs åt, att leverantörer och tillverkare ändå ofta är desamma och att det som varierar i stället är mängden fett - och mängden insprutat vatten.
När Corren låter undersökningsföretaget Consumer Content testa marknades elva vanligaste baconmärken visar det sig för det första att tillverkarnas innehållsdeklarationer inte alltid stämmer. Mängden fett är i flera fall större än vad som står på paketet.
Analysen, som utförts av analysföretaget Analycen i Lidköping, visar dessutom att mängden vatten inte bara varierar kraftigt mellan olika sorter; den kan ibland överstiga hälften av paketets innehåll, samtidigt som vattenmängden inte ens nämns i innehållsdeklarationen.
Ta en ordentlig titt på tabellen här nedanför.
Där framgår för det första att priset är det dubbla för den dyraste baconsorten jämfört med den billigaste, samtidigt som mängden kött är närmast exakt densamma hos båda produkterna. Båda sorterna har också en vattenhalt som överstiger kött- och fettmängd tillsammans.
Jämför också mängden fett. Den varierar mellan 25 och 44 procent av produkten. I tabellen finns redovisat både den deklarerade fetthalten, dvs den som anges på paketet, och den fetthalt som uppmättes i analysen. Skillnaden visar klart och tydligt att baconet i själva verket är fetare än vad tillverkaren hävdar.
Hemköp deklarerar en fetthalt på 37 procent, men laboratotieanalysen visar 44 procent fett. Lithells hävdar att deras bacon innehåller 30 procent, medan mätningen visar 35,5 procent.
Inte någon av baconsorterna har vattenhalten redovisad på paketet. Ändå innehåller allt bacon vatten, både naturligt och som tillsats i samband med att köttet rimmas. Förutom att det påverkar smaken har vattenmängden ett uppenbart samband med den vinstmarginal som tillverkaren uppnår genom att "späda ut" råvaran.
Hur mycket vatten som, via en matta av fina nålar, sprutas in i köttet är en uppgift som tillverkarna hemlighåller. Mellan fem och tio procent kan finnas anledning att tillsätta för kvalitetens skull, enligt uppgifter i branschen.
Själv märker du om dina baconskivor innehåller mycket vatten genom att de fräser och stänker mycket i stekpannan. Någon säker testmetod för att få reda på om det "fuskas" med vatten finns inte. Vad man kan göra är att jämföra relationen vatten och protein i obehandlat sidfläsk mot samma relation i färdigt bacon. Ett högt värde där skulle kunna tyda på en hög mängd tillsatt vatten. Mest illa till i det avseendet bland de analyserade sorterna ligger tre märken: Coop Extra, Tulip och Lidl.
När det gäller sorter och fabrikat förresten, så är inte heller där verkligehten som den synes vara: de olika sorterna är visserligen olika, men har i flera fall samma tillverkare.
Scan Foods, som ingår i Swedish Meats-koncernen, producerar inte bara sin Scan-bacon utan även Signum. Atria Lithells gör sin egen men också Icas och Änglamarks. Från Tulips fabrik i danska Vejle kommer såväl Tulip som lågprismärkena Coop Extra, Willys och Lidl. Slutligen tar svenska Pärssons fram produkter både under sitt eget varumärke och Hemköps Vår Egen, som alltså inte är så "egen".