Arbetsförmedlingen får omfattande kritik för sina etableringsinsatser i det så kallade etableringsprogrammet.
– Ja, säger Afrah Abdulla, nybliven doktor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, det är verkligen tydligt.
– Alla utom en person i min studie tog upp Arbetsförmedlingen som ett hinder, så det är intressant – särskilt som Arbetsförmedlingen har samordningsansvar.
När en nyanländ migrant får uppehållstillstånd i Sverige startar en tvåårig introduktionsperiod. Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsprogrammet, det första mötet med det svenska samhället för många nyanlända. Avsikten är att underlätta etableringen och integrationen – men ibland leder alltså insatserna till motsatsen.
Etableringsprogrammet består av tre delar: SFI (svenska för invandrare), samhällsorientering och därtill olika insatser som ska leda till etablering på arbetsmarknaden (praktik till exempel).
Arbetsförmedlingen påpekar att avhandlingens vassaste kritik egentligen rör delar som landets kommuner ansvarar för.
– Vi har samordningsansvar för etableringsprogrammet, säger Fredrik Möller på Arbetsförmedlingens enhet Integration och etablering.
– Men det är kommunerna som ansvarar för samhällsintroduktionen och SFI, och det är de delarna som får mest kritik. Det kan inte Arbetsförmedlingen svara för.
Avhandlingens kritik rör bland annat samhällsorienteringskursen. I kursmaterialet presenteras bilden av "den goda medborgaren" som självständig, sekulariserad, jämlik, ärlig, ”god” förälder och laglydig. Idel fina egenskaper – men i kursen ställs detta ”svenska” ibland mot det som målas upp som ”arabiska tankesätt”.
– Om de nyanlända får uppfattningen att samhället ser alla deras värderingar och erfarenheter som fel, att migranter måste omforma hela sin identitet för att bli "svenska", finns det en risk för att de i stället tar avstånd från hela samhället, säger Afrah Abdulla. Det skapar ett motstånd.
I avhandlingen har hon studerat hur tolv arabisktalande nyanlända uppfattar etableringsinsatserna, hur deras lärande ser ut under denna tid och hur de tolkar sina nya erfarenheter.
Arbete är viktigt för att komma in i det nya samhället, men nästan alla i studien tycker att Arbetsförmedlingen gör det svårare för dem att få jobb. Hänsyn tas inte till exempelvis hälsa eller tidigare utbildning. En man berättar att han fått rådet att gå en mekanikkurs trots att han är elektriker. En annan vill starta en dataservicefirma eftersom han har lång erfarenhet av detta från hemlandet och verkligen är intresserad av sitt yrke, men han har blivit starkt avrådd från detta av sin handläggare.
Arbetsförmedlingen låter inte de nyanlända självständigt forma sin egen framtid, menar migranterna, trots att det är vad etableringen ska leda till. I stället försummar Arbetsförmedlingen deras kompetens, behov och önskemål, vilket de anser vara en förlust både för sig själva och för det svenska samhället.
– Det är ändå en mycket liten del av kritiken som framförs i avhandlingen som gäller de delar som Arbetsförmedlingen har ansvar för, säger Fredrik Möller, och vi jobbar ständigt med förbättringar.
Barnuppfostran är en annan viktig del av etableringsprogrammet, ett område som många nyanlända tycker är svårt eftersom deras syn inte alltid stämmer med den som presenteras – men det ges inga exempel på hur man ska uppfostra sina barn ”rätt”.
– Flera av de nyanlända har bilden att de svenska myndigheterna direkt tar barnen ifrån den som gör fel, och det är en stark källa till oro som inte gynnar integrationen, säger Afrah Abdulla.
Hur borde då introduktionen se ut?
– Enligt min egen åsikt borde delar av den här introduktionen förmedlas med större lyhördhet och varsamhet och vänta till lite senare, säger Afrah Abdulla. De nyanlända behöver praktiska, konkreta råd om hur de ska komma in i samhället och hur det fungerar. Att bara förkasta allt de själva har med sig av erfarenheter, kunskap och värderingar gör bara integrationen svårare.