Allt fler kvinnor som lider av kronisk förstoppning ringer till Mag- och tarmförbundet. Wiktoria Hånell efterlyser en bättre bajskultur.
– Kvinnor har svårare att hitta bra toavanor. Män är bättre på det, de kan ta med sig en bok eller ett korsord. Man måste ha lugn och ro när man går och bajsar, slår Wiktoria Hånell fast.
80 procent av de som har problem med magen söker inte hjälp. 40 procent pratar bara med sin partner om det.
– Det är lättare att tala om sjukdomar ovanför diafragman vid fikabordet, säger Henrik Hjortsvang, överläkare på Universitetssjukhuset i Linköping.
Ändå påverkas livet på så många olika sätt, inte minst det sociala umgänget. Rädslan för att förlora kontrollen över tarmen kan göra att man avstår från resor, bio, middagar och andra situationer där man inte kan känna sig säker på att hinna till en toalett fort. Även sexlivet och sömnen kan påverkas negativt.
Annika Eriksson har levt nästan hela sitt liv med kronisk förstoppning. När hon var 15 år gjorde hon sin första kolonröntgen. Färderna till akuten har varit många. Hon bajsade var 5:e till 8:e dag, under stora smärtor, och fick ofta "plocka" sig själv.
– Det är förnedrande och äckligt, säger Annika Eriksson.
Sedan ett och ett halvt år tillbaka äter hon ett nytt läkemedel, Resolor, och det hjälpte omedelbart.
– Jag hade aldrig trott att livet kan vara så här!
– Många tror att de är ensamma i världen om sitt lidande, berättar Bodil Ohlsson, professor vid Skånes universitetssjukhus. Och många som har ont i magen tror först att det är cancer.
Till kriterierna för förstoppning hör att man ofta och under längre tid har haft några av dessa problem: Hård avföring, behövt krysta, en känsla av att tarmen inte töms eller av att det är stopp, eller att man manuellt behövt manipulera för att få ut bajset. Förstoppning är vanlig överallt i världen och kan ha olika orsaker.
– Man ska alltid börja med självmedicinering, som att dricka mycket, äta ordentligt (gärna fibrer men det hjälper inte alla), motionera. Viktigast av allt är att gå på toaletten när det behövs, hävdar Bodil Ohlsson.
– Om man inte lyssnar på reflexen som säger att man ska bajsa så slutar kroppen reagera. Då måste man gå i skola och lära sig lyssna på kroppen igen.