I am because you were, Athina Pantazi har sina föräldrar tatuerade på sin ena underarm.
När vi ses utanför Studenthuset på Campus i Linköping är det en bister vinterdag. Kvicksilvret har krupit långt under nollan och snön ligger vit. Det här är långt från Skyros i den grekiska arkipelagen, där Athina är född och uppvuxen. En vacker ö i ögruppen Sporaderna där livet var ganska annorlunda jämfört med det liv hon lever nu i Sverige.
Athinas mamma har grekiska rötter, men är född och uppvuxen i Sverige, bland annat i Linköping. Hon flyttade som vuxen till Grekland och ön Skyros där alltså Athina, och hennes tre år äldre syster, föddes och växte upp.
Men Athinas mamma ville tillbaka till Sverige och 2017 packade familjen väskorna och flyttade.
Då visste hon inget om sin mammas hemland, egentligen.
– Alla sa att det skulle bli så bra och att jag skulle få så många vänner, berättar hon.
Men så himla lätt var det inte. Athina kunde inte ett ord svenska och det dröjde egentligen till hon började gymnasiet innan hon fick sina första svenska vänner.
– Innan jag började på gymnasiet var alla mina vänner från andra länder.
De första åren i Sverige var rätt så kämpiga. Det hårda jobbet att lära sig ett nytt språk samtidigt som man ska hänga med i skolan, det kräver en hel del jäklaranamma.
I dag, efter sex år i Sverige hörs det nästan inte att Athina har sina rötter någon annanstans. Så här i backspegeln kan hon konstatera att det tog ungefär tre år att få till språket. I juni 2023 tog hon studenten och nu går hon första terminen på ämneslärarprogrammet och pluggar till lärare i religion och historia.
Men om det faktiskt blir just de ämnena till slut är lite oklart.
– Jag har nog ändrat mig lite och ska försöka byta inriktning och läsa engelska och svenska som andraspråk, om det går, säger hon.
Athina Pantazi, kom som 14-åring till Sverige. I dag är hon 20 år och student på Linköpings universitet. Det har varit tuffa år att lära sig både språket och kulturen, men hon har lyckats.
Men skulle det inte bli något spårbyte i studierna så är det inte någon större katastrof, verkar det som. Men med en inriktning på svenska som andraspråk tänker hon – som har erfarenhet av att inte ha svenska som modersmål – att hon har extra bra förutsättningar att bli en inspirerande lärare för många unga människor som kommit hit i skolåldern och kämpar på med svenskan.
Det är ett av huvudskälen till att hon vill bli lärare. Bra lärare är A och O, tycker hon. Hon har haft sin beskärda del av dåliga lärare, men också av bra och det är från dem hon har inspirerats.
Men lärare var kanske inte förstavalet egentligen. Det absolut största intresse som Athina har är nämligen musiken. Ett intresse hon haft så länge hon minns.
– Jag brukade stå framför spegeln med pappas Nokiatelefon och spela in när jag sjöng och sedan visade jag det för familjen.
Hon började ta sånglektioner när hon var elva år och i dag har hon embryot till en musikkarriär. Hon lägger ut musikvideor på Youtube och låtar på Spotify. Hon har en egen musikproducent som stöttar och peppar.
Åren utanför Grekland har gjort att det inte längre känns som hemma där, men hemma är inte heller i Sverige. Jag står någonstans mittemellan, säger Athina.
Sin musikstil då, hur beskriver hon den?
Ja, det är varken pop, rock, rockballader eller singersongwriter-stuket som är det hon gillar bäst. Hon har testat på en del av just det under gymnasietiden i Norrköping där hon gick ett program med musikalinriktning
Nej, just nu är det mycket traditionellt grekiskt som lockar henne och hon ser – i alla fall till en början – Grekland som sin arena.
– Om jag kunde koppla ihop traditionell musik med mera modern så skulle jag väldigt gärna vilja göra det. Det vore fint, säger hon, och berättar att hon ska försöka hitta någon förening på universitetet, där hon kan få utlopp för sin musikaliska kreativitet.
I studenthuset där vi sitter passerar studenter förbi. Många sitter och pluggar, i en del är det fika i trappan som gäller och några trappsteg upp ligger biblioteket. Här trivs hon och här sitter hon ofta och pluggar. Annars bor hon tillsammans med sin mamma. Storasyster är numer utflyttad.
Athina Pantazi, 20-åring som pluggar till lärare på LiU.
Men där många infödda svenska ungdomar inget hellre vill än flytta hemifrån så snart det är möjligt, har Athina inga problem med bo kvar hemma hos mamma. Tvärtom.
– Under alla år har jag, min mamma och min syster varit som ett lag tillsammans. Vi har stöttat varandra mycket, särskilt jag och min syster. Min mamma kunde ju både språket och kulturen eftersom hon vuxit upp här. För oss var det ju helt nytt. Vi behövde vara med varandra och stötta varandra. Så nu är det lite svårt att bara säga hejdå och flytta i väg.
Athina Pantazi som pluggar till lärare i Historia och i religion på LiU, eller ska det kanske bli engelska och lärare i svenska 2. Processen är inledd, men än är det lite oklart med det för Atina Pantazi.