Växthusen vid Härna Björkegård utanför Vreta Kloster rymmer alltså fortfarande vinstockar, men numera är vindruvorna kärnfria och tunnskaliga och lite sötare.
Åke Wester lämnar vinproduktionen bakom sig, och därmed all byråkrati och allt krångel som till slut blev för mycket.
– Ja, det här kan till och med bli lönsamt, så att verksamheten kan leva vidare, säger han. Vinodlandet var roligt så länge det varade, men det var en dyr hobby.
Konventionell odling av vindruvor innebär mycket bekämpningsmedel, och det betyder att efterfrågan på ekologiska druvor är stor. De här druvorna är dessutom närodlade för östgötarna.
Åke Wester räknar med att producera fem ton i år och kanske tio ton nästa år.
– De är ätfärdiga från mitten av augusti till första veckan i oktober, beräknar han. Jag har två växthus, och det andra är lite svalare så där blir skörden lite senare. Dessutom har jag två olika sorter med lite olika mognadstid.
Maxi i Linköping och Norrköping köper hans druvor men han räknar också med att sälja en del hemma på gården. En femkiloslåda kostar 300 kronor och 450-gramsaskarna 40 kronor.
– Nu har vi ett litet ekologicentrum här, säger Åke Wester belåtet. Det är arrendatorn som odlar ekologiskt spannmål och så har vi min son Jans ekologiska fågelfrön. Och så vindruvorna nu. Det känns bra, jag är väldigt nöjd.