Detta togs upp på torsdagens möte i stadshuset mellan politiker och Örtomtabor. När ett tiotal av de drygt femtio närvarande Örtomtaborna kom till tals fördes följande åsikter fram:
Att placera 70 flyktingbarn i Örtomta är ungefär som att placera 150 000 i Linköping med tanke på storleken och att byn rymmer 40 hushål. För att integrationen ska kunna lyckas måste det finnas rimliga proportioner. Det fungerar väl som det är nu, varför vill kommunen inte nöja sig med det?
– Det är viktigt för oss att ni förstår att vi inte är negativa till boendet. Det fungerar bra med 20 och vi byborna gör det vi kan för att integrationen ska fungera. Men vi är oroliga om det placeras många flera och om de som ska integreras blir fler än vi som ska integrera dem. Vi vill att kommunen begränsar antalet till det som är nu, säger Lars Tomasson, en av Örtomtaborna.
Daniel Andersson (L), ordförande i omsorgsnämnden, ledde mötet. Han kunde inte ge ett löfte att antalet ensamkommande på boendet i Örtomtas skola inte ska öka. Men han tror inte att antalet boende kommer att bli mycket större.
– Kommunen måste ha reservplatser för flyktingbarn om det uppstår en akutsituation. Och jag kan inte lova att det inte blir någon kris. Men så som situationen ser ut i dag tror jag inte att vi ska utnyttja full kapacitet. Och vi strävar inte heller efter att göra det utan söker andra boenden där flyktingbarn ska kunna bo mer permanent under sin ungdom, säger Daniel Andersson.
Mer än så kunde Linköpings politiker inte sträcka sig. Och Örtomtaborna var lagom nöjda med svaren.
– Det var inga riktigt tydliga svar men vi hoppas att de har lyssnat på oss och tagit till sig vår oro. Vi vill att det ska vara bra och tryggt både för flyktingbarn och för oss som bor där, sa Sara Freij.
För att följa upp situationen har politiker och byborna enats om ett nytt möte om ett par månader. Den gången i Örtomta.