Det är folktomt. Resterna av Kallerstad gård ligger lite avsides så få hittar hit. Den pampiga allén som anlades i början av 1800-talet finns fortfarande kvar, men den är avhuggen av Kallerstadleden. Den som vill ta sig till den gamla gården måste leta sig in via bussgaragen.
Det är längesedan någon klippte gräs eller rensade bort sly, men det är inte så länge sen någon med sprejfärg var inne i husen. Det finns fyra bostadshus, tre av dem har uppbrutna dörrar. Inne i det äldsta, som troligen byggdes under 1700-talet, är luften kall och fuktig. Golvet är ruttet på sina ställen och några rutor är krossade.
De tre andra husen är sannolikt byggda under 1830-talet. Ett har plundrats på en del av sitt lertegel. Ett annat har haft läckande tak så länge att masoniten i innertaket hänger löst. Några rum är helt oskadda, medan andra vandaliserats. Ute på gården ligger säckar med kläder i drivor.
I ett av uthusen har tiden stått stilla, på golvet ligger några nummer av Corren. De är från sommaren 1989. Den tomma brännvinsflaskan på en hylla verkar ha legat där ungefär lika länge.
Det är ungefär 65 år sen som Linköpings kommun köpte in Kallerstad gård. Då var den en mäktig jordbruksgård. Sen dess har allt från reningsverk till hockeyarena, fotbollstadion och bussdepå byggts på dess åkrar.
Det enda som nu finns kvar av gårdens hus är de före detta statarbostäderna som enligt all logik borde vara borta. Statsystemet avskaffades i november 1945. Fram till dess hade lantarbetare fått det mesta av sin lön i form av mat och tillgång till bostad – dessutom ofta väldigt dåliga bostäder. Systemet förknippades med fattigdom och ofrihet och när det avskaffades så revs också de flesta husen där arbetarna bott.
Men arrendatorn på Kallerstad, Ossian Hanberger, valde att rusta upp husen och bygga om dem till moderna bostäder. Om detta har stadsantikvarie Gunnar Elfström tidigare skrivit i Corren. Han har också kallat dem för viktiga socialhistoriska dokument och beskrivit både park och allé som kulturhistoriskt viktiga. Under åren har husen varit uthyrda men sedan några år står de tomma – åtminstone officiellt.