Anordnade dop i Tinnerbäcken

Ännu långt in på 1800-talet begränsades vanliga svenskars liv av en rad långtgående restriktioner och förbud. Ett välkänt exempel är skråväsendet som hårt reglerade rätten att bedriva hantverk. Ett annat exempel är konventikelplakatet som förbjöd gudstjänstliknande samlingar i hemmen.

På Västanågatan 8 samlades baptisterna des för sina första möten i Linköping.

På Västanågatan 8 samlades baptisterna des för sina första möten i Linköping.

Foto: Vykort/Bild Linköping

Linköping2019-05-05 10:00

Konvertikelplakatet upphävdes 1858. Det kom dock att dröja några år in på 1860-talet innan väckelserörelsen fick ett verkligt fäste i Linköping.

För i dagarna 150 år sedan, den 23 maj 1869, samlades 15 personer under ledning av pastor C F Malm i en enkel byggnad på Barnhemsgatan 8 för att bilda Linköpings första baptistförsamling. De hade redan under ett par år dessförinnan bedrivit verksamhet i Linköping.

Inledningsvis ledde pastor Malm, som bodde i Motala, samlingarna. Församlingen gästades även av andra så kallade resepredikanter. År 1870 kunde man anställa sin första egna pastor, E A Ekström.

Allt fler anslöt sig till församlingen och från 1872 hyrde man en lokal på Nygatan 48. Påsken 1878 döptes inte mindre än 16 nya medlemmar i Tinnerbäcken. Baptisterna var, som flertalet andra tidiga väckelserörelser, utsatta för olika orosandars hot och trakasserier. För att slippa tråkigheter genomfördes dopen vid midnatt.

Församlingen köpte 1880 en tomt i hörnet av Klostergatan och Badstugatan. Två år senare, i oktober 1882, kunde församlingen inviga den byggnad som fick namnet Betania. Lokalen hade plats för 400 sittande. Byggnaden såväl ritades som uppfördes av församlingsmedlemmen byggmästare Anders Ohlsson.

Redan efter drygt tio år betraktades kapellet som för litet och otidsenligt varför en betydande ut- och ombyggnad genomfördes. Det förstorade kapellet invigdes 1894. Den nya kyrksalen hade plats för 600 åhörare. Vid behov kunde dessutom dörrarna öppnas till den intilliggande gamla kyrksalen som i ombyggt skick rymde 300 personer. Byggmästare Ohlsson svarade, för en kostnad av 18 500 kronor, även för dessa arbeten.

Församlingen växte och kom också att genom avknoppning få en rad dotterförsamlingar. Det gällde exempelvis Askeby, Boxholm, Flistad, Nykil, Skeda, Ulrika, Vårdsberg och Västerlösa. Till detta skall läggas att 1905 bildades ytterligare en baptistförsamling i Linköping.

Likt andra frikyrkoförsamlingar har baptisterna i Linköping bedrivet ett omfattande socialt arbete. Värt att uppmärksamma är att genom församlingssystern Alma Nilsson inledde Linköpings baptistförsamling 1917 ett omfattande arbete bland stadens dövstumma.

I mitten av 1960-talet ändrades byggnadens namn till Baptistkyrkan. Sedan 2011 ingår Linköpings baptistförsamling i Equmeniakyrkan.

Källor: Valter Elgeskog: ”Väckelserörelserna i Linköpings stads historia del 4” och ”Linköpings 1:a Baptistförsamling 1869–1919, en jubileumsbok”.

Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidare­befordras till Gunnar Elfström.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om