Christian Winkler, chef för polisområde Östergötland, säger att polisen generellt är försiktig med offentlighet kring polisens förmågor. Därför vill polisen att vissa uppgifter hålls hemliga.
Två av myndigheterna, länsstyrelsen – som beställde rapporten av en extern konsult – och RTÖG pekar på Polismyndigheten och skriver i sina avslag att polisen påtalat behovet av sekretess för vissa uppgifter.
Christian Winkler, chef för polisområde Östergötland, bekräftar att det förekommit en sådan dialog.
Vore det inte bättre om polisen hade öppenhet kring innehållet i rapporten, det kan ju se ut som att ni vill mörka uppgifter som är ofördelaktiga för er?
– Det här handlar ju om de delar som rör våra förmågor. Där är vi generellt försiktiga, och det är vi av skäl, säger Christian Winkler.
Ulf Lago, förbundsdirektör för RTÖG, säger att han diskuterade sekretessprövningen med en jurist i Norrköpings kommun inför beslutet.
Hade det inte varit bättre att vara öppen med det som står i rapporten?
– Vi tittade på det här och kom till slutsatsen att det ska vara sekretess, säger Ulf Lago.
Sandra Bergström, kommunjurist vid Linköpings kommun, säger att lagrummets svagare sekretess ändå blir stark när en myndighet väl bedömt att sekretess ska råda.
Länsstyrelsen missade att skicka vidare Correns överklagan till domstol, så som förvaltningslagen säger. Överklagan blev liggande i tre månader innan den skickades. Hanteringen fördröjer prövningen av redaktionens och allmänhetens rätt att ta del av det som står i rapporten om myndigheternas hantering av sprängningen på Ådalagatan, då kriminella personer lät en bomb explodera vid ett lägenhetshus med stor förödelse som följd.
– Vi ser allvarligt på att det hände och vi har vidtagit åtgärder, säger Erik Stjernlöf vid enheten för civil beredskap och räddningstjänst på länsstyrelsen.
Corren har begärt att få ta del av rapporten även hos Linköpings kommun och Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG). Myndigheterna har i sin tur lämnat ut identiskt maskade versioner där vissa känsliga delar om framför allt Polismyndighetens agerande har strukits. Correns redaktion har dock tagit del av rapporten i sin helhet via en anonym tipsare.
Polisen på plats vid Ådalagatan och bevakas av ett stort medieuppbåd. Intresset för incidenten med bomben var nationellt - men flera myndigheter sekretessbelägger uppgifter om hur krishanteringen gick till.
Myndigheterna har hänvisat till samma lagrum (18:e kapitlet, 13:e paragrafen) i offentlighets-och sekretesslagen då de hävdar att vissa uppgifter måste hållas hemliga. Det lagrummet har dock den svagare formen av sekretess som säger att uppgifter som huvudregel ska vara offentliga.
Förvaltningslagen kräver att en myndighet skyndsamt lämnar vidare en överklagan om hemligstämplade uppgifter till kammarrätten så att domstolen kan avgöra om beslutet var rätt. Att länsstyrelsen missade att lämna vidare redaktionens överklagan är en engångsföreteelse, enligt Erik Stjernlöf.
På frågan varför länsstyrelsen inte valt öppenhet kring innehållet i rapporten, säger han att det är svårt att kommentera:
– Hur vi motiverar beslutet kan vi inte gå in på närmare utan att röja uppgifterna. Vi har bedömt att det finns ett högre intresse av sekretess än av att uppgifterna offentliggörs.
De tre myndigheterna uppger att de har gjort självständiga prövningar, men hävdar samtidigt att sekretess från en myndighet, exempelvis polisen, följer med till andra myndigheter.
Redaktionen har överklagat Linköpings kommuns och länsstyrelsens beslut till kammarrätten. Domstolen har inte fattat beslut.