Samtalet kom klockan 17.59 på tisdagskvällen. Sonen Aaron och hans två vänner hade varit ute på ett nio mil långt träningspass runt Roxen och hade bara några kilometer kvar när olyckan inträffade.
– Det är varje cykelförälders mardröm, jag blev panikslagen. Men jag satt i en bil i närheten så vi kunde snabbt komma till platsen. Vi pratade med Aaron hela tiden i telefonen, berättar hon när vi träffar henne på olycksplatsen intill Roxen vid Stjärnorp dagen efter.
I bilen satt också Anna-Karins man Tobias och ytterligare en pappa till en av killarna.
– Vi alla tre kände mest rädsla för att vi inte visste vad som hade hänt och hur det var med killarna. Den andra pappan är brandman, så det var skönt.
Anna-Karin visar platsen och förklarar hur det gick till. I diket vid vägen är gräset fortfarande tillplattat på flera ställen – där cyklarna och killarna hamnade.
– Killarna var på väg hem när de blev de omkörda av en bil mitt i en skarp kurva. Bilisten fick plötsligt möte av en annan bil och tvingades väja och då prejade hen de tre cyklisterna av vägen, för att undvika att krocka med den mötande bilen. Föraren åkte vidare men den mötande bilisten stannade för att se hur det hade gått för killarna, säger Anna-Karin.
– Killarna var chockade och det var från början svårt att få ur dem vad som hade hänt.
Cyklisterna klarade sig undan några allvarliga skador. Aaron fick ett sår på benet och blödde men personen i skåpbilen hade en första hjälpen-väska och kunde hjälpa till direkt.
– En av de andra killarna skadade en tand. Han flög över styret, men han kom ner på fötterna som tur är. Hans cykel däremot är helt förstörd. Den tredje killen klarade sig oskadd, säger Anna-Karin.
Dagen efter olyckan mår killarna bra efter omständigheterna och alla tre gick till skolan som vanligt. De tre vännerna går på högstadiet på Berzeliusskolans idrottsprofil i Linköping.
– Aaron var lite bekymrad över hur det skulle gå att sitta ner eftersom han hade ont i benet och inte kunde sträcka ut det helt.
Anna-Karin kommer inte försöka begränsa sonens cyklande efter olyckan.
– Idrott är en del av deras liv. Som förälder vill jag inte hindra min son från att träna och vara ute. Jag är glad när han och hans vänner tar egna initiativ. Alla tre är längdskidåkare men på sommaren brukar de springa, cykla och åka rullskidor. I går hade de en kort skoldag och då ville de cykla Roxen runt på eftermiddagen.
Hon uppmanar nu alla trafikanter att ta hänsyn till varandra på vägarna. Hon förstår inte hur bilisten inte kunde stanna för att se hur det gick för barnen som fått kasta sig i diket.
– Barnen hade änglavakt. Det kunde ha gått mycket värre. Tänk om de hade cyklat åt andra hållet, på andra sidan vägen. Där är det ett räcke och bakom vägräcket är det ett stup och vatten.
Men hon är glad och tacksam över att det fanns flera bilister som stannade och som ville hjälpa till.