Det säger Anna-Karin Arwidsson från Borensberg. Hon går sista terminen på lärarprogrammet på Linköpings Universitet, är ivrig att komma ut i skolvärlden ”på riktigt” och har redan ett lärarvikariat på ett gymnasium i Norrköping.
– Jag gillar omväxling, lärare är ett drömjobb, fastslår hon.
Har lärarutbildningen här på Campus Valla motsvarat förväntningarna?
– Absolut. Men helt nöjd blir man väl aldrig, man vill alltid ha mer av allt. Jag hade gärna lärt mig mer om mobbning och konflikthantering. Ämnesundervisningen har varit bra, jag har fått en bra grund att stå på. Matemantik och NO är mina ämnen, det känns rätt.
Men ändå? Låg lön, låg status, stress, stökig arbetsmiljö och små möjligheter att avancera. Så beskrivs ofta läraryrket i medierna. Varför i hela friden valde du lärarbanan?
– För att jag vill göra skillnad och för att jobbet är så betydelsefullt och roligt. Jag känner stolthet över att få arbeta med elever i en lektionssal.
Varför är söktrycket så lågt till lärarutbildningen? Och särskilt till lärarutbildningar i NO och teknik.
– Jag vet inte. Det är säkert mycket som samverkar. Som att lärare har blivit ett lågstatusjobb och att ingångslönen är låg. Men jag vill inte dröja kvar vid allt negativt. Lärarjobbet är tufft, men jag gillar utmaningar.
Om du ser framåt? Hur ser skolan ut om tio år?
– Oj! Svår fråga. Jag tror det finns mer tekniska hjälpmedel, som interaktiva skrivtavlor och läsplattor i varje klassrum. Jag tror också att grupparbete blir uppvärderat. Att eleverna i grupp tränar på att resonera sig fram till ett svar. Det efterlyser näringslivet. Dagens platsannonser vänder sig till folk som både är självständiga och som trivs med att jobba i grupp.
Ja, vi får ta emot studiebesök från Kina och Sydkorea som vill veta mer om hur det fungerar att jobba i grupp..
– Ja, precis. Sverige ligger lite före där. Det är inte bara lärare och elever som behöver bli bra på att jobba i grupp och att sätta upp gemensamma mål. Det gäller alla från civilingenjörer till busschaufförer.
Busschaufförer?
– Det är klart att dom också måste samarbeta. Att dom connectar med varandra om det händer något. Söker hjälp i kniviga situationer, dryftar gemensamma problem och fackliga frågor.
Men varför ska man plugga matte och NO?
– Matematik är viktigt, den finns överallt omkring oss och är dessutom bra hjärngymnastik. Under NO-passen kommer vi in på aktuella ämnen som miljöhot och förorenat dricksvatten.
Och vad har man för nytta av knepiga grejer som periodiska systemet?
– Det tillhör allmänbildningen. Du behöver förstås inte rabbla det utantill, det finns ju på nätet. Men det gäller såklart att lära sig att förstå det.
Tillsammans med studiekamraten Emely Levin har Anna-Karin arbetat som mattecoach. En slags extrahjälp till gymnasielever som halkat efter. Undervisningen äger rum på Campus Valla.
– Vi träffar våra elever ett par gånger i månaden. Matematik håller igång hjärnan och eftersom eleverna sällan är fler än fyra personer får vi oftast bra kontakt med dem.
Det handlar om en slags läxhjälp för elever som vill ha mer matematik. Undervisningen är webb-baserad och utgår här från universitetet. Eleverna loggar in på internet och lärarstudenter lotsar dem framåt via en chat.
– Det är bra hjärngymnastik och stimulerande. Samtidigt är det utmanande att via en text resonera om matematik. Att eleverna måste kommunicera via text är svårt, men det hjälper dem att sätta ord på sina tankar och strukturera sitt resonemang, säger Anna-Karin och springer uppför inomhustrappan i C-huset.
Fotnot: Periodiska systemet är en tabell över grundämnen/element som är uppställd efter deras kemiska och fysikaliska egenskaper.