Anhöriga vars föräldrar bor på Attendos vårdboende Ånestad kräver svar och ansvar av Liselotte Fager (KD), ordförande i äldrenämnden. Mötet ägde rum innan de nya coronarestriktionerna antogs.
Vi skrev i somras om de anhörigas protester mot missförhållandena på äldreboendet Ånestad som drivs av vårdbolaget Attendo. Det handlade om de äldres larm som inte fungerade, om en äldre som fick hjärtattack och dog eftersom det dröjde för länge innan han fick hjälp, om maten som ibland var så dålig att det inte gick att äta – bland annat.
De anhöriga ringde och skrev flera gånger till Attendos ledning, till äldreombudsmannen och till förvaltningen. De klagade och de bad om hjälp för att lösa problemen för sina äldre på Ånestads vårdboende. Vi har tagit del av deras skrivelser. Till slut vände sig de anhöriga till Corren. Då fick politiker också höra om alla problem, vilket de säger sig inte ha vetat innan. Efter de anhörigas protester lovade Liselotte Fager (KD), ordförande i äldrenämnden, att undersöka och följa upp saken.
– Vi upplevde att dåvarande verksamhetschef försökte, efter våra stora protester, göra någonting åt situationen. Men detta varade bara en kort tid och sedan blev chefen sjukskriven. Då återgick situationen tillbaka till hur det var tidigare, om möjligt blev det ännu sämre eftersom chefen också försvann, säger Gabriela Holec.
Återigen möter vi systrarna Gabriella och Eleonora Holec och de övriga anhöriga, som vi intervjuade i somras utanför Ånestads boende. Den här gången träffas vi i Correns stora matsal, en kväll i oktober. Samtliga anhöriga är besvikna och känner sig lurade.
Under den gångna perioden har flera erfarna personer slutat, enligt de anhöriga. Nu, när även den tidigare verksamhetschefen har varit sjukskriven, upplevs situationen under helger och vissa dagar som kaosartad.
– En dag när min mamma behövde hjälp larmade hon åtta gånger utan att hon fick ett svar. Sedan ringde hon mig. Och det har blivit vanligt att till slut måste jag komma när mamma inte får hjälp. Men min mamma är helt klar i huvudet och hon kan be om hjälp och kan berätta om vad som har hänt. Det finns däremot en del andra som inte kan göra det, säger Gabriella.
En anhörig som vill vara anonym berättar att hennes mamma har gått ner 15 kilo under det senaste året.
– Mamma klagar på maten. Jag vet inte om hon kanske hade gått ner ändå, men när jag vill prata med personal är det svårt. Det kommer ny personal hela tiden och jag känner inte någon. När vi frågar hur det är med mamma eller hur det har varit är svaret alltid: bra. Inget mer, säger hon.
De anhörigas åsikter är samstämmiga. Deras missnöje är massivt och de orkar inte längre vänta på att Attendo ska göra något. När vi pratar får Leif Erlandsson ett sms från sin mamma. Hon skriver att den här kvällen sköter tre väldigt unga vikarier tolv äldre, varav några är i stort behov av hjälp.
– Vi och våra äldre har väntat i 13 månader. Så fort Attendo tog över blev det sämre och vi har påpekat det hela tiden. Det måste hända något nu. Politikerna måste säga upp avtalet med Attendo. Om kommunen inte vill ta över och driva Ånestadsboendet i sin regi, bör man ge den på entreprenad så att något annat vårdföretag kan överta, säger Leif Erlandsson.
Gabriella och Eleonora Holec är även de besvikna över kommunens agerande.
– Vid flera tillfällen när vi har pratat med äldreombudsmannen och klagat har vi fått svar att vi kan få hjälp att flytta vår mamma till ett annat äldreboende – om vi vill. Men det är inte det som vi har efterfrågat. Vår mamma trivs bra där vissa dagar. Äldre människor gillar inte att flytta. Vi vill att det ska bli bättre på boendet så att hon trivs där alla dagar, säger Gabriella.
På det här mötet är Liselotte Fager (KD), ordförande i äldrenämnden, också närvarande. Hon lyssnar noggrant på de anhörigas berättelser. Fager säger sig ta kritiken på största allvar.
– Jag känner en stor besvikelse över Attendos agerande och bolaget är skyldigt ett svar. Men jag är också medveten om att kompetensförsörjning inom äldreomsorgen är den största utmaningen, säger Liselotte Fager.
Möjligheten att få hjälp med att flytta en äldre anhörig till ett annat boende ser Liselotte Fager däremot som en positiv sak.
– Det är bra att ha den möjligheten, säger hon.
De anhöriga säger inte emot, men de är inte ute efter den möjligheten utan kräver en förändring.
– Vi kommer att fortsätta framföra brister och kämpa för våra äldre tills vi är säkra och ser att de är trygga. Våra äldre ska ha det fint sin sista tid på Ånestad, säger Gabriella Holec.
Anhöriga till de äldre som bor på Attendos vårdboende Ånestad.
Bengt Nyströms föräldrar kommer däremot inte att uppleva resultatet av Bengts och de övrigas kamp. Hans mamma dog i september och pappa i oktober.
– Sista tiden som jag besökte dem var det svårt att få tag på någon av personalen mellan klockan 15 och 16. Det verkade som om det var delade turer och nästan ingen var i tjänst just den tiden. Men de flesta av personalen jag träffade var väldigt bra, särskilt sjuksköterskan.
I slutet av september offentliggjordes Socialstyrelsens årliga brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen" där Attendos verksamhet på Ånestad får svidande kritik. Bara 20 procent av de boende på Ånestad är nöjda med sitt boende, vilket är en mycket låg siffra. I landet är den siffran i snitt 81 procent och i Linköping är snittet 78 procent.
Tryggheten ligger en bra bit under snittet för äldreboenden både i Linköping och i landet. Detsamma gäller den tid som personalen har med brukarna. Ensamheten är också utbredd på boendet – bara 11 procent uppger att de inte besväras av detta – och när det gäller maten och måltidssituationen tycker två tredjedelar att den är dålig. Undersökningen väckte reaktioner och redan då ville oppositionen att kommunen skulle se över avtalet med Attendo och ta över verksamheten.
De anhöriga har efter mötet med Fager blivit kallade till ett informationsmöte på stadshuset där en av Attendos regionchefer också skulle vara närvarande. Men då skärptes länets lokala coronarestriktioner och mötet avbokades. En del av anhöriga kom ändå till stadshuset – för bildens skull och för de äldres skull.
– Vi vill visa att vi inte ger upp och att vi bryr oss om våra äldre. Nu måste politiker också visa det. Agera nu, säger Leif Erlandsson.
– Flera av de anhöriga som inte har kunnat komma till stadshuset har skickat mejl där de uttrycker sitt stöd och vill ha ett agerande från politikernas sida, säger Gabriella Holec.