Toppar och dalar. Ljus och mörker. Glädje och sorg. Livets kontraster, och ibland snabba vändningar, har varit extra påtagliga för den 47-årige Linköpingsföretagaren Andreas Wilzén under de senaste veckorna. På valborg fick han beskedet att hjärntumören, som han opererade och övervann både 2015 och 2020, hade återvänt en tredje gång. Tidigare har tumören relativt omgående kunnat opereras bort. Den här gången är läget mer allvarligt och med cellgifter är förhoppningen att tumören ska krympa – för att möjliggöra en ny operation.
Några dagar senare, mitt i den tuffaste av tider, fick Andreas Wilzén veta att han tilldelas Linköpings kommuns "Näringslivsdiamant". Ett pris som går till en person eller ett företag som är en ambassadör för Linköping och som utmärkt sig genom "uthållighet, kompetens och samhällsengagemang".
– Det är, i min mening, det finaste priset man kan få som företagare och företag. Det handlar inte bara om en person, det är inte en "one man show", utan det är något som vi alla på företaget gör tillsammans. Det går inte att få ett finare erkännande och för mig är det ett bevis på att det jag och många i företaget trott på är framgångsrikt, säger Andreas när vi träffas vid hans hem utanför Mantorp.
– Det har varit turbulenta veckor. Att gå från beskedet att hjärntumören kommit tillbaka en tredje gång, ett besked som man absolut inte vill ha, till att tilldelas det här priset är en väldig berg- och dalbana i både tankar och känslor. Det har varit omvälvande – men jag är såklart jätteglad för utmärkelsen, fortsätter han.
I mer än halva sitt liv har han drivit byggföretaget Wilzéns – ett företag som under de senaste åren gjort en raketsnabb tillväxtresa. Från 2019 fram till i dag, coronapandemin inkluderad, har företaget mer än dubblerat omsättningen och antalet anställda. Hela bolaget, som i dag är en koncern med flera olika ben, omsatte 595 miljoner kronor under 2023 och har i dag över 140 anställda.
– Jag startade företaget som 23-åring och de första tio åren var väldigt stökiga. Vi gjorde bra jobb, var omtyckta och skapade ett gott rykte, men vi hade aldrig några pengar över. Vi byggde många fina villor till privatpersoner, bland annat i Ekängen, men det var jag som räknade på projekten och jag är optimist – så det blev inte alltid så bra. Sen insåg jag att det inte bara går att stånga sig blodig utan att det måste bli pengar kvar för att kunna utveckla företaget, säger Andreas.
– Och sen måste jag säga, om jag inte hade fått min första hjärntumör 2015 så vet jag faktiskt inte om vi hade varit där vi är i dag, fortsätter företagsledaren.
Då, när han fick det första sjukdomsbeskedet, tvingades han på kort tid delegera många uppgifter som han tidigare utfört på egen hand. De anställda var 50 till antalet och Andreas var, som han själv uttrycker det, "inblandad i precis allt".
– Jag fick reda på tumören den 13 januari och opererades den 19 februari, så jag hade drygt en månad på mig att få ut allt jag hade i huvudet till andra i bolaget. Effekten blev att alla ställde upp och växte med ansvaret, så det blev en jäkla sammanhållning av det där i slutändan. Då drog jag lärdomen att vi behöver bygga upp en organisation som fungerar även om inte jag är på plats.
Är det lätt att hamna i det där, att ta på sig allt ansvar själv, som företagsledare?
– Jag skulle nog säga att det är den svåraste utmaningen. Om du ska få ett företag att växa måste du våga delegera och lita på dina anställda. Det tror jag sätter stopp för en del – men jag hade inget val när jag fick sjukdomsbeskedet. Det var då vi började vår utvecklingsresa på allvar skulle jag säga.
Om du var inblandad i allt 2015, hur ser det ut i dag?
– Nu är jag med långt i bakgrunden som koncernchef. Jag stöttar Philip (Venturi) som är vd på Wilzéns bygg. Det handlar mest om strategiska frågor. I den dagliga driften är jag inblandad väldigt lite.
Hur lyckades ni fortsätta växa trots pandemin?
– Vi har lyckats bygga upp en bra affärsmodell. Vi har bland annat ramavtal med några kommunala bolag och de passade på att genomföra ganska många projekt under pandemin. Sen har vi på senare år börjat att utveckla egna fastigheter där vi köper mark och bygger främst för industrier. Då kan vi styra en hel del själva och behöver inte jaga på precis alla offentliga upphandlingar.
En plats, där företaget bygger lokaler, är området Östra Malmskogen i Tallboda.
– Jag tror att bredden, att vi har många ben att stå på, är en av nycklarna till att vi har vuxit. Sen vill jag lyfta medarbetarna. Många är lika drivna, eller mer drivna än jag – och jag tror inte att det har slutat någon för att gå till ett annat bolag under de senaste tio åren.
Är det svårt att tänka på företagets framtid just nu?
– Både ja och nej skulle jag säga. Framtiden är det enda jag kan tänka på känner jag – men ibland kraschar man i den tanken också givetvis.
Ser du några utmaningar för företaget framåt?
– Utmaningar finns alltid. För mig har det varit viktigt att vi är det "lilla bolaget", att vi är enkla att jobba med och att vi stöttar varandra som kollegor. När man växer och blir fler är den största utmaningen att behålla det som har varit framgångsfaktorer. Vi har ingen ambition att omsätta si och så mycket pengar eller vara ett visst antal anställda. Det är sånt som får ge sig med tiden.
Han lyfter ett område där han ser att företaget har möjligheter att växa.
– Vi startade nyligen upp ett nytt företagsben som vi kallar Wilzéns Green som är riktat mot fastighetsbranschen. Vi är lite tidiga än så länge men det kommer nya EU-krav till 2030. Många fastighetsägare kommer att behöva göra energirenoveringar. Det handlar om att byta fönster, tilläggsisolera och byta ut värmesystem. Där finns stora möjligheter.
Under hela intervjun har Andreas Wilzén sällskap av sin partner Sara Rostov och deras döttrar Julia, 10, och Linnéa, 8. Det nya cancerbeskedet är en kamp för hela familjen. Sara har tagit tjänstledigt från sitt jobb inom skolan för att kunna stötta Andreas. Under behandlingen får han till exempel inte köra bil.
– Jag får ett superstöd. Vi är ett bra team, kan prata om allting och visa våra känslor. Jag brukar säga att jag har två familjer – den ena sitter här med mig i dag och den andra sitter på Idögatan i Linköping (Wilzéns huvudkontor), säger Andreas.