Han kallar EU-utträdet Brexit för "så nära man kan komma en revolution" och talar om en "smärtsam skilsmässa". Det var uppenbart viktigt för honom att förklara varför en majoritet av britterna röstade för att lämna EU..
– Mycket handlar om den stora ekonomiska kraschen i världen 2006–2008. Storbritanniens arbetslöshet har minskat sedan dess. Men det är låglönejobb som har ökat mest, och många upplever en känsla av fattigdom och sämre levnadsstandard. Den ekonomiska krisen på 1930-talet ledde till en fruktansvärd tid i Europa och världen. Så stor påverkan hade kraschen 2008 både på vårt samhälle, och i USA, förklarade David Cairns.
Han noterade att krisen ledde till ett minskat förtroende för statsmakten.
– När politiker, myndigheter och olika instanser talade om den dåliga effekten av att lämna EU så var det många som inte litade på det.
Främlingsfientlighet och rasism kopplat till EU-migration blev stora frågor inför folkomröstningen 2016. David Cairns nämnde hur tidigare premiärministern Tony Blair hade förespråkat fri rörelse inom EU, men att landet missbedömt hur många som skulle komma till Storbritannien.
– De har bidragit starkt till vårt samhälle. Men det ledde till en förändring som inte alla var beredda på. I de större städerna och i universitetsstäderna var det inga större problem, där var man redan multinationella. Men på landsbygden och i de mindre städerna var det annorlunda.
Resultatet i omröstningen var ganska tydligt. I de allra flesta delarna av Storbritannien var strax över 50 procent för ett utträde.
Statsvetaren och moderatorn Per Jansson ställde en fråga:
Finns det ett hopp hos Brexit-vännerna om att samhällsklyftorna ska minska nu?
– En del tror att Storbritannien ska blomstra ut ur EU. Men många andra tror att det bara kommer att göra skada. Risken är att det skapar mer ilska mot samhället, att man vänder sig till politikerna och frågar: "Varför kan ni inte fixa skolorna, vi röstade ju ut oss ur EU för två år sedan"?
Det var slående hur ambassadören själv påpekade det osäkra läget, trots att det bara är en månad kvar tills det planerade utträdet.
– Kommer vi att krascha ut ur EU, utan något avtal? Kommer vi att ändra oss och rösta igen? Det vet vi fortfarande inte. De här två åren har varit en emotionell berg- och dalbana. Det troligaste är att vi gör precis som vi har sagt att: Att vi lämnar EU, och att vi gör det med ett avtal. Men det blir en smärtsam process. Det är inte säkert att vi om tio år kommer att säga att det var en bra idé. Vi måste göra det bästa av situationen.
Det finns cirka 30 000 britter i Sverige, och cirka 100 000 svenskar i Storbritannien. Länderna har ett stort utbyte mellan varandra inom handel. Och står varandra nära politiskt inom EU.
– Sverige kan vara det land vi är mest ledsna över att skilja oss från, sa David Cairns. Vi har ett utbyte med Saab och flera andra företag i Linköping. Vi behöver också samarbeta inom militärt försvar, sa David Cairns.
När det gäller studenter som via EU fått ekonomiskt stöd för att studera i Storbritannien så garanterar landet stöd för dem som antagits under förra året och 2019. Efter det räknar man med någon typ av ett avtal, och ett alternativt system. För forskare med EU-stöd är det inte lika självklart.
– Forskning och akademiskt samarbete är något som alla vill fortsätta med. Vi kan bara uppmuntra alla fakulteter till samarbete med britterna, och att de ska betala sin väg in i systemet så att de kan fortsätta tills det finns ett nytt system. Om man får sina EU-anslag avslutade så kan Storbritannien täcka det. Men just nu är det oklart.