"Allvarliga brister", skriver Skolinspektionen och "anmärkningsvärt låg andel elever" som fullföljer sin utbildning på samhälls- och naturvetenskapsprogrammen inom tre år.
1,2 miljoner kronor kräver Skolinspektionen i vite av kommunen om inte bristerna är åtgärdade 20 april. Kravet kom i mitten av december. Nu har halva tiden gått. Moderaterna kräver att den styrande koalitionen visar att utvecklingen har vänts.
– Jag förutsätter att det pågår arbete på skolan, säger Jerry Broman (M) som är vice ordförande i bildningsnämnden, men det yttersta ansvaret vilar på politikerna. Tyvärr känner jag inte att majoriteten tar sitt ansvar.
På torsdag har bildningsnämnden sitt sammanträde. Då ska Skolinspektionen närvara och Jerry Broman kräver att tid ges för informationen.
– När nämndens presidium sammanträdde ville Skolinspektionen ha två timmar för sin presentation. Det blev 30 minuter. Nu tycker jag att myndigheten ska få den tid som behövs.
Att enhetschefen och den ansvariga rektorn på Birgittaskolan ska närvara är Moderaternas nästa krav, liksom att ansvarigt kommunalråd från majoriteten är på plats på sammanträdet.
– Så kommer det att bli, säger Karin Granbom Ellison (L) som är bildningsnämndens ordförande.
Hon har också kvar kommunalrådsansvaret för gymnasiefrågorna, även om hon formellt är tjänstledig från kommunalrådstjänsten.
– Jag har ansvar för skolfrågorna, säger hon och meddelar att arbetet på Birgittaskolan pågår för fullt.
– På torsdagens sammanträde ska vi få en första presentation. Då får också Skolinspektionen den tid som behövs för att redovisa tillsynsrapporten.
Jerry Broman är inte nöjd med den politiska majoritetens insatser så långt.
– Skolinspektionens kritik är den allvarligaste jag någonsin sett, säger han. Situationen på skolan är totalt oacceptabel.
– Att jag som är vice ordförande i nämnden ska behöva ställa krav på att de ansvariga ska medverka på sammanträdet känns mycket märkligt.
Av Skolinspektionens rapport framgår att bara drygt 40 procent av eleverna på naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammet på Birgittaskolan avslutade sina studier inom tre år. Det är ungefär hälften så många som andelen i hela riket.
Tillsynsbesöken visar att det finns allvarliga brister på flera områden. Alla elever som behöver särskilt stöd får inte det, konstaterar Skolinspektionen, och det kan vara en av orsakerna till de låga kunskapsresultaten.
Det finns också stora brister med trygghet och studiero och i arbetet med att motverka kränkande behandling på skolan. Flera allvarliga incidenter har inträffat. Vid några tillfällen har polisinsatser krävts.
– Detta problematiseras ytterligare av att inte alla lärare agerar när de bevittnar situationer som skulle kunna vara otrygga, skriver Skolinspektionen. Alla lärare följer inte heller skolans ordningsregler.
Utvecklingen har pågått i flera år, säger enhetschefen Kent Hartman på Birgittaskolan.
– Det är inga överraskningar. Förändringarna har kommit successivt under lång tid. Birgittaskolan är en segregerad skola.
För ett par år sedan sökte skolan pengar för att kunna jobba mer intensivt med värdegrundsarbetet.
Kent Hartman menar att Skolinspektionens tillsyn och bedömning är ett stöd för skolan.
– Vi har haft stökiga situationer med polis inblandad, det här är en tuff miljö. I höstas fick vi resurser efter Skolinspektionens besök. Nu är det lite bråttom.
Vem är ansvarig för att det har gått så långt?
– Huvudmannen, säger Kent Hartman. Vi har påtalat problemen men det är kommunen som ska se till att det finns resurser och tillräcklig kompetens ute på skolorna.
Han påpekar att styrdokument som regler och anvisningar redan finns.
– Ja, Skolinspektionen konstaterar också detta. Problemet är att de måste efterlevas också. Det kräver resurser, det kräver tydlighet och det kräver kompetens. Nu tror jag att vi ska lyckas med det.
Konkret satsar skolan nu bland annat på heltidsmentorer, på en förbättrad elevhälsa och på värdegrundsarbete med psykologhjälp.
– Av de elever som började årskurs ett i höstas har 40 procent så dåliga kunskaper i svenska att man kan förutse att de kommer att få problem, berättar Kent Hartman. Det här har pågått i fem år ungefär. Det är klart att det leder till bekymmer när de flesta eleverna inte har undervisningsspråket som modersmål.
– Vi är på gång, men det tar tid.