På länsstyrelsen har antalet ansökningar ökat rejält sedan Boverket beslutat att ge Östergötland ytterligare 2,1 miljoner kronor i konverteringsbidrag.
-- Vi beslutar om 150 000 till 200 000 kronor i bidrag i veckan, säger Solbjörg Lundestad-Carlberg på länsstyrelsen.
Länsstyrelsen har i dagsläget 2,5 miljoner kronor att fördela till fastighetsägare som vill byta från direktel till egen uppvärmning.
-- Vi har inte fått några indikationer på att bidragen ska stoppas vid årsskiftet. Jag hoppas att vi får fortsätta tills pengarna tar slut, säger hon.
Fastighetsägare som vill ansöka om konvertering från direkt-el till fjärrvärme har mycket mer pengar i potten. I dagsläget finns 10 miljoner kronor, och max-beloppet som ges för att byta värmesystem är 20 000 kro- nor.
Men det finns fastighetsägare som inte vill byta till fjärrvärme utan i stället ha en "egen" uppvärmningskälla, exempelvis en värmepump.
Men bidrag ges inte till en sådan konvertering.
-- Jag tycker det är bedrövligt, säger Weine Kindefors i Ljungsbro.
-- Jag vill inte binda upp mig till en leverantör. Därför har jag valt bergvärme. Det är en betydigt dyrare investering än fjärrvärme, men på lite längre sikt kommer bergvärmen att löna sig.
Weine Kindefors bor i ett område där fjärrvärme dragits in. I sådana områden och där det finns en fjärrvärmeplan kan inte fastighetsägarna få bidrag till något annat än just fjärrvärme.
-- Jag anser att det ska finnas en möjlighet till valfrihet. Om jag väljer fjärrvärme är jag helt beroende av Tekniska verken.
I höstas installerade han bergvärme i huset, som med direktel drar 35 000 kWh per år. Nu, med bergvärme, gissar Weine Kindefors att elnotan ska sluta på högst 15 000 kWh.
Fjärrvärmen har kritiserats för att kunderna inte har något skydd mot orimliga priser. Orsaken är, enligt Konkurrensverket, att den kund som en gång har valt fjärrvärme till stor del har låst fast sig vid den. Det ger fjärrvärmeföretagen stora möjligheter att diktera priset.
Men det håller inte Anders Henell, fjärrvärmechef på Tekniska verken, med om.
-- En fastighetsägare som väljer bergvärme är låst till elpriset. En sådan investering är också betydligt dyrare än fjärrvärme, säger han.
Tekniska verken har en av de lägsta fjärrvärmetaxorna i landet. Taxan ligger efter den höjning på 5,5 procent som beslutats häromveckan på 52,5 öre per kWh efter årsskiftet. Slutpriset för en villa som förbrukar 20 000 kWh är omkring 11 000 kronor. En fastighetsägare med vattenburen elvärme får betala nästan dubbelt så mycket, eller 20 000 kronor.
Kommer kunderna att få se fortsatta prishöjningar på fjärrvärmen framöver?
- Det är omöjligt att svara på. Det är så mycket som spelar in, inte minst skatter och pålagor som inte vi kan påverka.
Under de senaste fem åren har fjärrvärmetaxan höjts från 40 till 52,5 öre per kWh.
Det anser inte Anders Henell är orimligt. Han tycker att intresset från villaägare som vill ansluta sig till fjärrvärmen är hyfsad. Upp mot 60 procent av villaägarna ansluts i nya fjärrvärmeområden.
Tekniska verken har drygt 8 000 fjärrvärmekunder, varav cirka 6 000 i villa.
Varje år ansluts 300 till 400 nya kunder.