I dag vet många att sjukhusmiljöer utgör en risk för att smittas av olika bakterier. Men den här studien visar att de flesta som drabbas av blodförgiftning gör det utanför sjukhusmiljön. Det är också därifrån den stora ökningen kommer.
Bakom studien, som nu har publicerats i tidskriften PLOS ONE, står Håkan Hanberger, professor i infektionssjukdomar och överläkare på infektionskliniken på region Östergötland och läkaren Martin Holmbom. De har tittat på alla patienter som tagits in på sjukhus i Östergötland under åren från 2000 till 2013. Totalt handlar det om över en miljon inläggningar. I den gruppen fanns 11 480 fall av blodförgiftningar varav 1 464 människor dog (nästan 13 procent).
– Blodförgiftning, eller sepsis som det heter, är en mycket allvarlig sjukdom. Den kan vara svår att upptäcka i ett tidigt skede och vi vill att kunskapen hos allmänheten och i vården ska bli större, säger Håkan Hanberger.
Kroniska sjukdomar
Under samma period som antalet patienter med blodförgiftning ökade såg man också att antalet vårddygn minskade från sex till fyra dygn.
Kan den här minskningen i vårddygn ha påverkat hur många som drabbats och i förlängningen hur många som dog?
– Det har vi inte studerat, men faktum är att de flesta insjuknar utanför sjukhuset.
Ett skäl till att fler drabbas av blodförgiftning – upptäckte man i studien – kan vara att allt fler människor i dag lever med kroniska sjukdomar. Det vill säga, man kanske inte definierar sig som sjuk, men äter medicin för exempelvis reumatism, behandlas för diabetes, är organtransplanterad eller tar cellgifter mot cancer. Personen upplever att hen mår bra men har ett sämre immunförsvar. Det är sådana samband som de båda forskarna ska fortsätta att titta på. En annan orsak till ökningen kan vara att fler fall upptäcks eftersom det görs fler blododlingar. Ytterligare en förklaring till ökningen kan vara att varken vården eller patienten, i tid, uppmärksammar tecken på allvarlig bakterieinfektion.
– Även friska människor kan drabbas av svår blodförgiftning, påpekar Håkan Hanberger.
Kampanj för mer kunskap
Under studiens avslutande år, 2013, insjuknade 70 procent – 809 personer – av alla som drabbade av blodförgiftning utanför sjukhuset eller direkt vid ankomsten. Infektionen var alltså inte orsakad på sjukhuset.
Med anledning av det ska Region Östergötland under 2017 bedriva en kampanj som riktar sig till vården. Särskilt den vårdpersonal som i ett tidigt skede har kontakt med patienter, som sjukvårdsupplysning, vårdcentraler ambulans och akutmottagningar.
De flesta av oss tänker kanske att blodförgiftning får man av illa skötta ytliga sår. Men det är långt ifrån hela sanningen. Blodförgiftning kan man också få av urinvägsinfektioner, öroninflammationer, luftvägsinfektioner och akuta magåkommor. Implantat är en annan riskfaktor eftersom bakterier tycks älska just sådana. Men, påpekar Håkan Hanberger, de flesta luftvägsinfektioner man drabbas av är lindriga och orsakas av virus. De läker ut av sig själva och man behöver inte söka vård. Vård ska man däremot söka om man får svår frossa, hög feber, värk i huvudet eller i kroppen och känner sig förvirrad.
Frågan om antibiotikaanvändning är också en fråga som diskuteras mycket. Överanvändning är absolut inte bra, med tanke på att risken ökar för att fler och fler bakterier ska bli resistenta.
– Däremot är det mycket viktigt att ge rätt antibiotika när det verkligen behövs till rätt patient, säger Håkan Hanberger.
I dag har antibiotika användningen utanför sjukhus minskat, samtidigt som den har ökat på sjukhus.
