-- Det är en oroande tendens. I år har vi märkt att de underkända teoriproven ökar mest. De flesta ser det som en merit att betala så lite som möjligt för körkortet. De lär sig upp till en minimigräns för att klara proven, säger Ramstedt.
Fler underkända prov har varit en trend under några år och i år kan Vägverket konstatera nya bottenrekord. I hela landet missar 39,9 procent uppkörningen och 38,9 procent får göra om teoriprovet.
Enligt Vägverket kommer siffrorna att hålla i sig året ut, med bara någon tiondels för- ändring upp eller ner. Enligt Ramstedt finns det många förklaringar till de sämre resultaten. Han pekar bland annat på den billigare avgiften för teoriprovet. 1 maj sänktes priset från 210 till 180 kronor, till följd av att Vägverket rationaliserat sitt arbete och fått ner kostnaderna.
-- Det ser ut som om vi kommit under en psykologisk spärr. Allt fler verkar vara beredda att betala avgiften fler gånger och chansa. En del gör om det fem--sex gånger innan de till sist precis hankar sig över godkänt.
Det har i sin tur gjort att fler inte klarar den första uppkörningen.
-- Många misslyckas för att de inte hunnit få in teorikunskapen i sin körning. Man har ingen större glädje av det man lär sig om man inte förstår sambandet mellan teorin och situationer i trafiken.
Vägverket ser även att det totala antalet privatister har ökat i år. Det är också en anledning till den dåliga utvecklingen. Privatister är sällan lika förberedda inför examensproven och har svårare att skaffa sig samma grundläggande utbildning som elever på en trafikskola.
Ramstedt är orolig för hur trafiksäkerheten påverkas när fler kommer ut på vägarna med knappa kunskaper. Redan nu är det bara i gruppen unga och relativt nya förare mellan 18 och 25 år som olycksstatistiken går åt fel håll. I nio av tio fall är manliga förare inblandade.
Ett problem som förvärras ytterligare när fler elever kuggas är de redan överbelastade köerna till slutproven.
Vägverket jobbar på nya arbetsmetoder för att komma åt problemen.
Ett sätt är att försöka utbilda alla dem som ansvarar för de privata övningskörningarna. En förstudie har nyligen inletts där Vägverket testar att skicka ut ett informationsblad till en grupp personer som får handledartillstånd av länsstyrelsen. De inbjuds till ett frivilligt möte för att få utbildning i vilka kunskaper som krävs för att kunna ta körkort.
-- Faller det väl ut kommer politikerna med stor sannolikhet att införa obligatoriska kurser för handledare, kanske om ett par år.
Vägverket hoppas därigenom att framför allt nå ut med bättre kunskaper till privatisterna. En bonus är också att föräldragenerationen, som brukar vara handledare, samtidigt blir uppdaterade på sina trafikkunskaper. Förhoppningsvis skapar det mer diskussioner om trafikfrågor i hemmen, menar Ramstedt.
Vad det gäller priserna tror Ramstedt inte det finns någon poäng att sänka dem. Det skulle bara innebära att ännu fler chansar. En höjning skulle inte heller ge en positiv effekt. Det troliga är att priserna håller sig på ungefär samma nivåer framöver, menar han.
Per-Olof Nilsson är chef för Vägverkets avdelning Sydöst, som innefattar Östergötland, Småland och Blekinge.
Han har inte haft möjlighet att få fram lokala siffror för länet, men han kan se att de stora kommunerna, framför allt Linköping och Norrköping, har en större andel underkända prov än de mindre orterna. Per-Olof Nilsson tror att det delvis kan bero på att körkortsaspiranter på landsbygden har sämre kollektivtrafik och är mer beroende av bil. De är mer måna att snabbt få sitt körkort. Därför börjar de övningsköra tidigare och intensivare, plus att de satsar mer på teorin. Det förklarar delvis även de stora statistiska skillnaderna mellan avdelning Stockholm och Norr.