I Sverige blir allt fler hemlösa. Orsaken är flera, men fattigdom och brist på bostäder är vanliga skäl. Enligt sajten forskning.se – en sida som presenterar forskningsnyheter från svenska högskolor, universitet och forskningsinstitut – är hemlösheten högre i Sverige än i våra nordiska grannländer och dubbelt så hög per tusen invånare som i Norge.
Linköping är inget undantag. Men ingen vet med säkerhet hur det ser ut i dag. Social- och omsorgsförvaltningen håller på med en lokal kartläggning av läget. Rapporten ska, enligt Tina Andersson, avdelningschef på social- och omsorgskontoret, vara färdig i juni.
De siffror man har att förhålla sig till är annars de som kom fram i en nationell undersökning om hemlöshet som gjordes 2017. Då var antalet i gruppen akut hemlösa i Linköping, 118 personer. Till den gruppen räknas de som bor i akutboende, på härbärge, i jourboende eller helt enkelt sover ute. Totalt fanns 661 personer (akut hemlösa inräknade) som inte hade en permanent lösning på sitt bostadsproblem.
Vi har tidigare skrivit om hemlöshet där individer är hänvisade till alternativ som är dyra och inte särskilt hållbara i längden.
Kommuner har olika sätt att lösa bostadproblemen på. Vanligt, som i Linköping, är att kommunen tecknar kontrakt och sedan hyr ut i andra hand till en bostadslös person som inte får ha ett aktivt missbruk. Den personen kan sedan, om allt får bra, få överta kontraktet.
Tyvärr går det inte alltid bra.
Modellen Bostad först innebär däremot att en person kan få en lägenhet trots att denne kanske befinner sig i ett aktivt missbruk. Metoden har gett goda resultat på många håll, eftersom det innefattar ett personligt stöd. Resultaten är så goda att Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Socialstyrelsen framhåller metoden som en bra och kostnadseffektiv strategi.
Av Sveriges 290 kommuner har 44 kommuner– enligt siffror från Socialstyrelsen 2018 - Bostad först med i sin verksamhet.
I kommuner som Helsingborg och Västerås drivs verksamheten helt i egen regi, medan Göteborg har bostäder i egen verksamhet samtidigt som man samarbetar med frivilligorganisationer.
I Örebro drivs Bostad först helt av organisationen Verdandi, men får kommunalt stöd.
John Johansson, programansvarig för social välfärd i Örebro, konstaterar att problemet där, precis som i Linköping, är bristen på bostäder.
Han säger att Bostad först har gett ett bra resultat, men är inte lösningen på allt.
– Det vi måste börja med är att se till att människor aldrig blir utan bostad, säger han.
Örebro siktar mot en nollvision när det gäller hemlöshet. I det arbetet ingår att jobba vräkningsförebyggande tillsammans med andra aktörer i civilsamhället som missbruksvården, psykiatrin och fastighetsvärdar.
I dagsläget har Örebro tio lägenheter i Bostad först och det är för få för att göra någon egentlig skillnad för hemlösheten, anser han.
– Vi är en växande stad och vi har inte tillgång till så många lägenheter som skulle krävas för att Bostad först skulle utgöra en avgörande skillnad, säger han.
Men den stora vinsten med Bostad först, som John Johansson ser det, är att de människor som kommer i kontakt med verksamheten får bra hjälp och stöd.
– Då avlastar det andra insatser i kommunen.
Han tycker att modellen Bostad först är ett bra sätt hantera en bostadssituation.
– Den är etablerad i forskningen och vi vet att den är bra. I Finland exempelvis jobbar de mycket med modellen. Men som sagt, det handla framför allt om antalet lägenheter man kan få tillgång till. Just nu är det bara det kommunala bostadsbolaget som ingår.
I Örebro är det Verdandi som driver Bostad först med bidrag från kommunen. Aktuellt bidrag är i nuläget två miljoner kronor.
Anna-Lena Lindqvist, föreståndare Verdandi Örebro, säger att metoden funkar bra. Hemligheten tror hon är tydlighet och långsiktighet.
– Vi ställer mycket krav och vi är tydliga med att den som söker måste vara beredd att ta ansvar över sitt liv. Är man inte det är det ingen idé att söka och det säger vi.
Långsiktigheten handlar om att Verdandi arbetar med varje person i nästan tre år. Dessutom finns det personal tillgänglig dygnet runt. Något som varit avgörande för många som med den hjälpen klarat sitt boende, enligt Anna-Lena Lindqvist.
Sammantaget har Bostad först fungerat mycket bra i Örebro, enligt Anna-Lena Lindqvist. Under de åren som verksamheten funnits ligger kvarboendesiffran på 82 procents kvarboende av de inskrivna.