Det enligt nya siffror från Centrala studiestödsnämnden, CSN.
Utbildningsdirektör Lars Rehnberg är besviken över siffrorna.
– Det här är ingen statistik man vill skylta med. Vi behöver jobba mer intensivt med att följa upp dessa elever, säger han.
Totalt fick 24 358 gymnasieelever i Sverige sitt bidrag indraget på grund av skolk. En ökning från 7,1 procent till 7,8 procent. Många av skolkarna går på fristående skolor och majoriteten av dem är pojkar.
En förklaring till ökningen ska bero på de skärpta riktlinjerna för skolornas rapportering som CSN införde för fyra år sedan.
– Alla gymnasieskolor måste rapportera in upprepad och ogiltig frånvaro som överstiger fyra timmar, under en månads tid, säger Andreas Dahlkvist, utredare vid CSN.
I Linköping ökade den ogiltiga frånvaro från 7,7 procent till 8,4 procent. 493 elever fick sitt studiebidrag på 1 050 kronor indraget.
Vad årets rekordhöga skolk kan bero på, eller vilka orsaker som bidrar till frånvaron, kan varken Rehnberg eller Dahlkvist svara på.
Linköpings kommun är tydlig med regelverket och har infört flera projekt för att fånga upp riskelever.
På Birgittaskolan har kommunen infört ett pilotprojekt där heltidsmentorer ska försöka fånga upp elever som riskerar att hoppa av skolan.
– Eleverna förlorar inte bara studiebidraget. De kostar ju samhället pengar när de inte fortsätter med studierna. Utan gymnasiekompetens blir det svårt med jobb, säger Lars Rehnberg.
Totalt kräver CSN 16 miljoner kronor av elever med indragen studiehjälp. Hälften av dem får ett återkrav som ligger på i genomsnitt 1 500 kronor per elev. 14 procent av de som inte klarar av att betala skulden hamnar hos kronofogden. Det är en lägre andel jämfört med föregående år.
På CSN är man nöjd med minskningen.
– Återbetalningskraven fortsätter att minska och det är vi glada för. Vi har jobbat aktivt med att ringa upp elever som riskerar att få sitt återkrav överfört till Kronofogden, säger Andreas Dahlkvist.