Drönare räddar liv genom till exempel en snabb transport av hjärtstarter till en svårtillgänglig plats. Eller som i Japan, när kärnkraftverket havererade 2011, genom att ta bilder och samla uppgifter ur luften, vilket ett vanligt flyplan eller en helikopter inte kunde göra. Men drönare uppfattas också av många som en del av övervakningssystem och ett hot mot vår integritet. Rubriker som "drönarfria stränder efterlyses" har också börjat dyka upp.
För att belysa möjligheter och diskutera problem anordnade Länsstyrelsen drönarkonferensen som besöktes av ett 60-tal representanter för näringsliv och olika myndigheter.
– Det är rena rama vilda västern när det gäller användningen av drönare. Om det fortsätter så och flygs utan ordning kan det hända en olycka. Detta kan i sin tur stoppa hela utvecklingen vilket skulle bli väldigt olycklig. Därför är det viktigt att diskutera ämnet, öka kunskapen, och ha regler, säger Urban Wahlberg, moderator.
Han har ett eget konsultföretag inom flyg och tillsammans med Christer Svensson tog han initiativ till konferensen.
Det finns många företag som använder drönare i kommersiella syften och följer reglerna, men det finns också cirka 100 000 hobbydrönare i landet, enligt Transportstyrelsen. Obemannade farkoster blir allt fler både i Linköping, som anses vara ett av världens centrum för utveckling och tillverkning av den tekniken, och i hela landet. Reglerna finns men det finns också en stor förvirring om vad som gäller. Datainspektionens tolkning av lagen om kameraövervakning har inte gjort saken enklare.
Under det senaste året ökade antalet tillstånd som Transportstyrelsen gav till drönaranvändning, från drygt 300 till 1200.
– Det är drönare som flyger utom synhåll, det vill säga längre bort än 500 meter, som behöver vårt tillstånd. Och för att flyga inom en flygplats kontrollzon, som kan sträcka sig flera mil från flygplatsen, behövs också tillstånd. Men regelverket upprättades innan drönare kom och därför är det inte anpassat till den tekniken, säger Gunnar Ljungberg på Transportstyrelsen.
Robert Heiliger på EON pekade på ett problem som hans företag möter när drönare måste inspektera elnät efter stormar.
– Ibland måste vi flyga direkt. Stormen kan ha förstört elnätet och vi måste göra en inspektion. Vi kan inte söka tillstånd 24 timmar i förväg. Och vi kan inte heller vänta 24 timmar. Vi måste kunna få det inom en timme, säger RobertHeiliger.
Den frågan tog Transportstyrelsens representanter på sig att kolla.
– Målet är att göra ett regelverk som är enkelt att följa både för proffs och för amatörer, säger Elisabeth Nilsson.