Statistiken kommer från Skolverket och visar framför allt två saker på riksnivå. Å ena sidan ökade det genomsnittliga meritvärdet hos de elever som gick ut grundskolan i våras. Å andra sidan sjönk andelen behöriga till gymnasiet.
– De elever som det går bra för får ett allt högre betyg. Samtidigt är det 12 700 elever som inte lyckas bli behöriga till gymnasieskolan. Grundskolan måste bli bättre på att sätta in stöd tidigt för elever som riskerar att halka efter, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.
Linköpings skolor följer rikets siffror både när det gäller det stigande meritvärdet i slutbetygen och den sjunkande behörighetsgraden.
Men om man i stället tittar på enskilda skolor framträder kraftiga skillnader. På Skäggetorpsskolan och Ånestadsskolan har andelen obehöriga niondeklassare skjutit i höjden kraftigt i år och landade på hela 42 procent. På Nya Rydsskolan är andelen elever som inte är behöriga till gymnasiet så hög som 32 procent.
– Vi har en stor del barn som kom till Sverige i sen ålder. Det är inte så lätt när man kommer till Sverige som 12-åring, säger kom m unens barn- och ungdomschef Lars Rejdnell.
Elisabeth Israelsson är Linköpings kommunombud i Lärarnas riksförbund. Hon vill inte kommentera de enskilda skolorna, men säger:
– Vi är naturligtvis bekymrade. Alla barn ska ha samma chans oavsett vilken skola man går på.
Att kommunens enprocentiga sparkrav slår olika på olika skolor, tror Elisabeth Israelsson kan vara en möjlig förklaring till skillnaderna i Linköping.
– Det får naturligtvis olika effekter i olika skolor, säger hon.
Den relativt låga lärartätheten – som leder till extra hög arbetsbelastning för lärarna – kan vara ytterligare en förklaring, enligt kommunombudet.