Hon har en bakgrund som statsvetare vid Göteborgs universitet och inledde även en akademisk karriär som doktorand vid Linköpings universitet på mitten av 80-talet. Men Helén Ängmo gick i stället vidare till tjänster inom statlig förvaltning, bland annat på finansdepartementet. Hon blev så småningom departementsråd på utbildningsdepartementet, och sedan överdirektör på Skolverket.
– Skolan ligger mig väldigt varmt om hjärtat på många olika sätt. Jag hade en god skolgång med flera engagerade lärare på Kungsbergsskolan och S:t Lars skola i Linköping. Det har givetvis påverkat mig. Men på samma sätt blir det väldigt tydligt för mig att inte alla har en så god erfarenhet av skolan.
Det är också en av Skolinspektionens viktigaste uppgifter: Att identifiera variationer i svensk skola. Målet är en likvärdig skola för alla. En skola som både ger extra stöd till elever, och chans till extra utmaningar för dem som behöver det.
– Så är det inte i dag. Det finns allt för stora variationer i svensk skola. I vissa skolor ser vi stora brister, säger Helén Ängmo.
Förra året sjösatte Skolinspektionen en ny tillsynsmodell. I stället för att brett inspektera skolorna över landet så har man identifierat skolor där det finns störst utmaningar. Andelen skolor i den särskilda tillsynen är inte oansenlig:
– Vi gör nu prioriterade granskningar i samtliga friskolor och i 25 procent av alla kommunala skolor. Den fördelningen beror på att det redan finns en större insynsnivå i kommunala skolorna via den politiskt styrda organisationen, förklarar Helén Ängmo.
Är det någon skillnad mellan kommunala skolor och friskolor?
– Vi upptäcker brister i båda. Det är vanligt med problem i till exempel kvalitetsarbete, särskilt stöd och i att anpassa undervisningen. Detta ser vi både i fristående och kommunala skolor.
Under 2015 kom Skolinspektionen med 92 vitesförelägganden mot skolor med allvarliga brister i bland annat elevernas trygghet, särskilt stöd och lärarledd undervisning. Samma år släppte även den internationella samarbetsorganisationen OECD sin rapport om den svenska skolan. Kritiken mot kvalitetsarbetet och de för ett välfärdsland som Sverige låga resultaten blev hård.
– Vi tittar nu djupare ner på undervisningsnivå, och vi gör fler klassrumsobservationer. Det systematiska kvalitetsarbetet brister ofta på skolorna. I vissa skolor finns stora problem i studiemiljön och elevernas trygghet med kränkande behandling både mellan elever och mellan personal och elever. Helén Ängmo är kritisk till att vissa huvudmän medvetet sätter mål under de nationella målkraven på gymnasiebehörighet när eleverna lämnar grundskolan.
– Alla har rätt till en lyckad skolgång, och gymnasiebehörighet. Därför kan kravet bara vara 100 procent. Men det förekommer att huvudmän lägger sig på exempelvis 80 procent. Då anser man att det är lättare att göra uppföljningar. Men så fungerar det inte. Då måste vi kritisera verksamheten.
Flyktingsituationen och antalet nyanlända barn i skolorna kommer att påverka Skolinspektionens arbete närmaste åren.
– Vi kommer att granska hur det stora mottagandet i höstas har fungerat. Vi har noterat att man sätter barnen i förberedelseklass för länge. Eller att man ser barnen för mycket som en homogen grupp. De kommer ofta från olika studiemiljöer. En del av de nyanlända barnen kommer från väldigt starka studiemiljöer.
Vad behöver svensk skola skola i dag?
– Förutom att minska skillnaderna så behövs fler utbildade lärare. Allt för många lärare har inte den behörighet som krävs. I en del klasser behövs en ökad bemanning. Men kort sagt så är det inte mycket som slår en riktigt bra lärare!